Frans är nio månader. Hans årskull är mindre än många tidigare årskullar i Uppsala.
– Att prognoser skrivs upp eller ner en aning är vanligt. Men nu har det handlat om flera hundra barn färre om året. Det är en helt ny situation för oss, konstaterar Jan Aili, förskolechef i Uppsala.
– Vi är väldigt bekymrade. Det är inte bra för samhället med såhär dramatiska förändringar, instämmer Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Nej, det är kanske inte så konstigt att Uppsalas politiker och tjänstemän rynkar sina pannor.
Just nu skulle det finnas 14 507 barn i åldern 1–5 år i Uppsala, enligt den prognos som Statistiska centralbyrån (SCB) gjorde åt kommunen för fyra år sedan.
Det gör det inte. I stället är antalet barn 13 171 – alltså drygt 1 300 färre. Till år 2025 är det 2 000 barn för lite. Det ställer till det rejält i Uppsalas förskolor: från att de varit överfulla till en massa tomma platser.
Anledningen är helt enkelt att det föds så få barn. Antalet barn per kvinna är nu nere på 1,31 i Uppsala – den lägsta siffran på minst 20 år.
Den som vill ha barn, men oroar sig för förskoleplats kan sluta bekymra sig, tipsar Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden.
En liknande minskning syns i hela landet. I vissa kommuner är det större kris än i andra. I Sollefteå, till exempel, har kommunen försökt få fart på barnalstrandet genom en särskild kärleksvecka under parollen "Älska mer – vi behöver bli fler", möjligen inspirerade av danska kampanjen "Do it for Denmark". Sollefteborna bjöds på romantiska filmer på den lokala bion och särskilda romantikkvällar med dimrad belysning på badhuset.
– Jamen gud, vad ska man ens säga? skrattar Eva Christiernin.
Det blir ingen "Få upp den för Uppsala" eller liknande här?
– Haha, nej, vi har inga såna planer. Så desperata är vi inte än.
I Linköping har kommunen tvingats stänga elva förskolor på grund av det minskade barnafödandet. I Uppsala har en förskola hittills fått stänga av den anledningen: Kullerstenen i Stenhagen. Men överlag är det fortfarande tillräckligt mycket inflyttning hit för att någorlunda fylla de existerande förskolorna, även om det finns tomma platser i framför allt Gottsunda, Svartbäcken och Årsta.
Däremot kommer kommunen nu att stoppa eller pausa bygget av ett 20-tal planerade förskolor – vilka har man ännu inte spikat.
– Vi måste pausa. Om vi fortsätter enligt tidigare planer kommer pengarna att gå till lokaler i stället för till pedagoger, säger Eva Christiernin.
Karl Norén funderar på om omvärldsläget gör att fler avvaktar med att skaffa barn.
En som gör sitt för det växande Uppsala är pappaledige Karl Norén, 30. Vi träffar honom på gågatan en regnig eftermiddag där han skjuter barnvagnen med lille Frans, nio månader, framför sig. Karl har ingen aning om varför barnafödandet minskar.
– Jag tänkte att det kanske skulle födas fler barn efter pandemin, för att folk hade mycket tid hemma. Men man kanske tröttnade på varann i stället, säger han med ett skratt.
Frans är första barnet – och Karl älskar att vara pappaledig.
– Det är jättemysigt! Något syskon till Frans får det nog bli.
Barnafödandet har gått upp och ner i alla tider. Lovisa Sköld befolkningsstatistiker på SCB, är säker på att det kommer att vända även denna gång. "Men vi vet ju inte när och inte till vilken nivå."
Trenden att varje kvinna får färre barn har funnits ända sedan 2010, men har blivit mer uppenbar nu. Det berättar Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.
– Antalet födda barn har hållits uppe främst på grund av invandringen, men nu när invandringen gått ner blir förändringen synlig, säger hon.
Varför föds det färre barn per kvinna?
– Det vet vi inte, vi kan bara spekulera. Man brukar till exempel prata om att omvärldsfaktorer påverkar.
Det saknas ju inte oroligheter i omvärlden: krig, lågkonjunktur, klimathot. Och eventuellt gör den där pandemin vi helst vill glömma sig påmind, funderar Lovisa Sköld.
– Kanske sköt man upp att träffa en partner. I så fall ser vi nu konsekvensen av mötena som aldrig blev av.
Hittills har en förskola i Uppsala stängts på grund av bristen på barn. Anledningen till att man inte behövt stänga fler är att vi fortfarande har en stor inflyttning.
I prognosen över Uppsalas befolkningsutveckling spås att barnafödandet kommer att gå upp igen efter 2027. Men med tanke på hur fel prognoserna slagit de senaste åren: Vågar kommunen planera förskoleplatser utifrån den? Förskolechefen Jan Aili är konfunderad.
– Ja, kan vi lita på prognosen? Det är en fråga vi börjat ställa oss.
Eva Christiernin konstaterar dock att kommunen inte bara kan stryka alla byggplaner, utifall det väntar en babyboom om hörnet.
– Jag vill ju ändå tro att den här generationen har hopp om livet och vill sätta barn till världen. Och ett tips: går man i barnatankar men är bekymrad att få plats i förskolan kan jag hälsa – det är inget problem!