Högrivaren har en 35 meter lång stålarm som når upp till de högsta silobyggnaderna.
– I Uppsala finns många bostadshus i närheten, det gör att vi måste vara särskilt försiktiga med buller och damm. Vi har buller- och vibrationsmätare på plats så att vi håller oss inom de tillåtna gränserna, säger Peter Egyhazi, projektledare vid Lantmännen fastigheter som ansvarar för rivningen.
Han konstaterar att det är oundvikligt att det dammar när drygt 30 meter höga silobyggnader förvandlas till betongrester. För att mildra spridningen används vattenkanoner som pumpar mängder med vatten för att binda dammet.
– Men om det blåser kraftigt mot ett hus eller mot balkonger så avbryter vi arbetet i närheten och flyttar till en annan plats där störningarna blir mindre, säger Peter Egyhazi.
På den gamla kvarntomten, bara några stenkast från silotornen, finns dessutom flera tegelbyggnader från tidigt 1900-tal som ska bevaras och byggas om. Det ställer särskilda krav på finkänslig manövrering av de bastanta maskiner som utför rivningen. Tegelhusen skulle inte må bra av en ofrivillig knuff från den väldiga högrivaren med sin 35 meter höga stålarm.
– Innan arbetet startar görs en bedömning av varje silo, hur den är konstruerad, vilka byggnadsmaterial som finns, hur omgivningen kan påverkas. Jag skulle säga att det är ett stort säkerhetstänkande inför varje rivning av respektive silo, säger Peter Egyhazi.
Sammanlagt består silotornen av mellan 50 000 och 60 000 ton betong samt 2 000–4 000 ton järnskrot. Med betong- och plåtsaxar äter sig rivningsmaskinerna igenom varje byggnad uppifrån och ned. Betongen krossas och kan användas som fyllnadsmaterial.
Med betongsax klipps silorna ned bit för bit. Arbetet fortsätter till kommande vår.
Arbetet startade i våras och avslutas, om tidsplanen håller, kommande vår. Då är de synliga delarna av silorna borta, sedan fortsätter rivning av de stora källarutrymmen som finns under mark.
När allt är borta kan bygget starta för cirka 900 lägenheter samt butiker, matställen och andra lokaler. Utbyggnaden, som går under namnet Skeppskajen, beräknas börja 2025 och pågå under många år framåt: Stora delar av de gamla tegelhusen ska omvandlas till kontor, men som UNT tidigare rapporterat har den delen av omvandlingen satts på paus i väntan på stabilare konjunktur. Bostadsprojekten påverkas inte:
– Arbetet går vidare som planerat, nästa större steg blir att kommunen startar omläggningen av rör i Östra Ågatan i början av nästa år, säger Lisa Hoffner, verksamhetschef för Skeppskajen.