Uppsala kommun får veckovisa lägesbilder från hela kommunen, via verktyget EST (Effektiv samverkan för trygghet) dit allt från ordningsvakter till polis och ungdomsjour rapporterar in sina observationer. På bilden EST-väktare i Fålhagen (arkivbild).
Det har storsatsats i Gottsunda-Valsätra sedan området klassades som socialt utsatt av polisen år 2017.
Kommunen upprättade då en handlingsplan, som bland annat innefattade permanent ungdomsjour, ett utbildnings- och jobbcenter och socialarbetare i skolan. Flera aktörer vittnar om hur arbetet nu börjar ge resultat. Det är mindre stök, färre brott och fler som söker stöd från socialarbetare och jobbcoacher.
Det finns fyra stadsdelar som Uppsala kommun och polisen har extra koll på: Gottsunda-Valsätra, Gränby-Kvarngärdet, Sävja och Stenhagen. Dessutom har kommunen satsat extra kring resecentrum och Sala backe.
Hittills har man bara bedömt att det behövs handlingsplaner i Gottsunda-Valsätra och Gränby-Kvarngärdet. I kommunens budget finns en årlig finansiering av Handlingsplan Gottsunda-Valsätra på 16,7 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer statsbidrag öronmärkta för området. Handlingsplanen infördes 2018 och har förlängts till 2030.
Gränbys handlingsplan gäller hittills åren 2020 till 2022, men enligt kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) kan det bli aktuellt att förlänga även denna.
– Det skulle jag tro att man kommer göra, insatserna kommer behöva fortsätta där. Men det är inte alltid säkert att det behövs en handlingsplan bara för att kraftsamla, säger han.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande, menar att kommunen historiskt misslyckats med att jobba långsiktigt i utsatta områden.
Finns risken att det satsas så mycket i Gottsunda att man glömmer bort andra områden?
– Nej, det ser jag inte som en risk. Risken är däremot att vi lämnar Gottsunda så fort det ser ljust ut, säger Erik Pelling.
I en tidigare intervju med UNT uttryckte socialarbetare i Gottsunda att man är oroliga för just det, att resurserna skalas ner i takt med att området blir lugnare. Erik Pelling säger att han delar den oron.
– Man har gjort det misstaget historiskt i både Uppsala och andra kommuner. Det är ju skälet till att vi har utsatta områden i Sverige. Insatserna måste vara långsiktiga och permanenta, annars blossar problemen upp igen, säger han och tillägger:
– Nu satsar vi i Gränby också, bygger allaktivitetshus, erbjuder gratis frukost till skolbarnen, satsar på utbildnings- och jobbcenter. Och ska vi gå in med de insatserna måste även det vara långsiktigt.
Säkerhetschef Anders Fridborg berättar om Uppsala kommuns handlingsplan för Gränby-Kvarngärdet.
Kommunen har dock haft olika ingångar när de skapat handlingsplanerna för Gränby och Gottsunda.
– Gottsundas handlingsplan har större tonvikt på socialt förebyggande arbete. I Gränby är vår bild att problemen inte hunnit sätta sig lika djupt. Vi behöver göra en del punktinsatser med fokus på tryggheten i den fysiska miljön. Därför har man tidigarelagt redan planerade arbeten, som att rusta upp cykelvägar, förbättra belysning och bygga om Gränbyparken, säger Anders Fridborg, chef för enheten för trygghet, säkerhet och beredskap.
Carina Neumann har varit chef för områdespolisen i Gränby sedan den startade 2020.
Vad säger du, fokuserar man så mycket på Gottsunda att ni andra glöms bort?
– Nej, det tycker jag nog inte. Kommunen jobbar på med belysning och att bygga bort svarta fläckar i Gränbyparken. Det vi däremot skulle vilja är att få ut fler föräldrar på kvällarna.
Carina Neumann, gruppchef för områdespolisen i Gränby-Kvarngärdet, berättar att fokus för områdespoliserna är att jobba mot ungdomar på väg in i kriminalitet och droger. Men man räcker inte alltid till.
Generellt florerar mycket narkotika i Gränby, uppger Carina Neumann. Men lägesbilden skiftar.
– Det går i perioder, det beror lite på vilka aktörer som är aktiva eller som sitter bakom lås och bom för tillfället. Gränby är ju mer spritt än Gottsunda. Det finns ingen naturlig samlingsplats, så här vet jag aldrig på förväg var vi ska hitta personer av intresse för polisen. Det är ju alltid mycket spring på gårdarna och narkotikaöverlåtelse, men det är inte säkert att allmänheten märker av det.
I Gränby ser man inte samma långsiktiga sociala problem som i Gottsunda. Därför har fokus varit att bygga bort otrygghet i den fysiska miljön – som i Gränbyparken.
Martin Gunér, Carina Neumanns motsvarighet i Gottsunda, berättade i en tidigare artikel att det just nu är lugnare eftersom flera nyckelpersoner i exempelvis Gottsundanätverket sitter frihetsberövade. Motsvarande analys går inte riktigt att göra i Gränby.
– Det är inte lika påtagligt vem som styr i Gränby, det är inte lika synligt utåt. Sedan jobbar områdespoliserna inte i huvudsak mot huvudaktörerna, utan fokuserar på att jobba mot ungdomar på väg in i kriminalitet och droger, säger Carina Neumann.
Räcker ni till?
– Nej, men det gäller nog polisen generellt. Drömmen vore ju att vi som områdespoliser kunde ha täckning i området varje kväll, men det har vi inte. Vi märker att det gör skillnad när vi inte behöver åka iväg på annat utan kan fokusera på att bygga relationer till ungdomarna.