Hilde Wiberg, enhetschef pÄ Uppsala ungdomsjour.
Ett av mÄlen som sattes upp i kommunens "Handlingsplan Gottsunda-ValsÀtra 2018-2020" var att upprÀtta ett permanent lokalt kontor för socialtjÀnsten och ungdomsjouren.
NÀstan fyra Är senare sitter vi i "socialtjÀnstens hjÀrta" pÄ ValthornsvÀgen, som ungdomsjourens chef Hilde Wiberg uttrycker det. HjÀrtat bestÄr av kommunala kontor och mötesrum. Men pulsen mÀrks utomhus, dÀr sÄvÀl handlarna i centrum som simhallen och kyrkan samverkar med socialtjÀnsten för att skapa trygghet.
Hilde Wiberg Àr en av de aktörer i omrÄdet som menar att de omfattande satsningar som inleddes genom "Handlingsplan Gottsunda-ValsÀtra" Är 2018 börjar ge resultat.
â Upplevd trygghet Ă€r otroligt svĂ„rt att mĂ€ta, men fler barn deltar i fritidsaktiviteter, vi har fĂ„tt möjlighet att erbjuda lovjobb till barn och unga, pensionĂ€rer engagerar sig i nattvandring. Det Ă€r rĂ€tt sĂ„ unika samarbeten, sĂ€ger hon.
Ungdomsjourens fÀltsekreterare Alma Aittamaa och Rebecca Börjesson tar oss med pÄ sin runda runt Gottsunda centrum. Den brukar de gÄ i anslutning till skoldagens slut.
I anslutning till skoldagens slut fÄr vi följa med fÀltsekreterarna Alma Aittamaa och Rebecca Börjesson pÄ deras vanliga runda kring Gottsunda centrum. Det Àr full aktivitet utanför skolan, simhallen och pÄ fritids.
Hassan Hadid och Rabih Jaber, fritidskoordinator, sitter i fritidsklubbens egen musikstudio. Fritidsklubben har cirka 50 medlemmar. För 200 kronor i mÄnaden fÄr barnen ta del av alla aktiviteter. PÄ höstlovet ordnas en resa till Gröna Lund.
âHej, hej!â hojtar Alma och Rebecca. âHej, hej,â svarar barnen vi möter.
â "Hej, hej" Ă€r vĂ„ra ledord, skojar Alma Aittamaa.
Men det Àr faktiskt i princip vad fÀltarbetet handlar om: att vara nÀrvarande i omrÄdet och tidigt kunna identifiera barn och unga i riskzonen för droger och kriminalitet. Ibland medlar fÀltarbetarna i konflikter mellan barn.
Alma Aittamaa Àr en av ungdomsjourens fÀltsekreterare, som jobbar med att vara ute bland barn och unga för att vara en trygg vuxen och kunna fÄnga upp Àrenden.
SÄvÀl fÀltarbetarna som enhetschefen upplever en positiv kÀnsla i Gottsunda just nu, men menar samtidigt att arbetet Àr lÄngt ifrÄn fÀrdigt. PÄ frÄgan om vad som behövs framÄt Àr de eniga: att fÄ vara kvar.
â FarhĂ„gan Ă€r att satsningarna skalas ner i takt med att Gottsunda blir lugnare och mindre brottsutsatt. Men det som behövs Ă€r lĂ„ngsiktighet. Vi behöver fortsĂ€tta ha socialarbetare i skolan och pĂ„ fĂ€ltet, fortsĂ€tta jobba brottsförebyggande. Det tror jag kommer göra att Gottsunda vinner över tid, sĂ€ger Hilde Wiberg.
Att Gottsunda slutar vara ett socialt utsatt omrÄde Àr mÄlet. Men det var trots allt polisens klassificering som genererade kraftsamlingen och de stora ekonomiska resurserna, resonerar hon.
â Jag kan bli orolig för att nĂ€r Gottsunda kommer bort frĂ„n klassningen, dĂ„ försvinner resurserna.