Hilde Wiberg, enhetschef på Uppsala ungdomsjour.
Ett av målen som sattes upp i kommunens "Handlingsplan Gottsunda-Valsätra 2018-2020" var att upprätta ett permanent lokalt kontor för socialtjänsten och ungdomsjouren.
Nästan fyra år senare sitter vi i "socialtjänstens hjärta" på Valthornsvägen, som ungdomsjourens chef Hilde Wiberg uttrycker det. Hjärtat består av kommunala kontor och mötesrum. Men pulsen märks utomhus, där såväl handlarna i centrum som simhallen och kyrkan samverkar med socialtjänsten för att skapa trygghet.
Hilde Wiberg är en av de aktörer i området som menar att de omfattande satsningar som inleddes genom "Handlingsplan Gottsunda-Valsätra" år 2018 börjar ge resultat.
– Upplevd trygghet är otroligt svårt att mäta, men fler barn deltar i fritidsaktiviteter, vi har fått möjlighet att erbjuda lovjobb till barn och unga, pensionärer engagerar sig i nattvandring. Det är rätt så unika samarbeten, säger hon.
Ungdomsjourens fältsekreterare Alma Aittamaa och Rebecca Börjesson tar oss med på sin runda runt Gottsunda centrum. Den brukar de gå i anslutning till skoldagens slut.
I anslutning till skoldagens slut får vi följa med fältsekreterarna Alma Aittamaa och Rebecca Börjesson på deras vanliga runda kring Gottsunda centrum. Det är full aktivitet utanför skolan, simhallen och på fritids.
Hassan Hadid och Rabih Jaber, fritidskoordinator, sitter i fritidsklubbens egen musikstudio. Fritidsklubben har cirka 50 medlemmar. För 200 kronor i månaden får barnen ta del av alla aktiviteter. På höstlovet ordnas en resa till Gröna Lund.
”Hej, hej!” hojtar Alma och Rebecca. ”Hej, hej,” svarar barnen vi möter.
– "Hej, hej" är våra ledord, skojar Alma Aittamaa.
Men det är faktiskt i princip vad fältarbetet handlar om: att vara närvarande i området och tidigt kunna identifiera barn och unga i riskzonen för droger och kriminalitet. Ibland medlar fältarbetarna i konflikter mellan barn.
Alma Aittamaa är en av ungdomsjourens fältsekreterare, som jobbar med att vara ute bland barn och unga för att vara en trygg vuxen och kunna fånga upp ärenden.
Såväl fältarbetarna som enhetschefen upplever en positiv känsla i Gottsunda just nu, men menar samtidigt att arbetet är långt ifrån färdigt. På frågan om vad som behövs framåt är de eniga: att få vara kvar.
– Farhågan är att satsningarna skalas ner i takt med att Gottsunda blir lugnare och mindre brottsutsatt. Men det som behövs är långsiktighet. Vi behöver fortsätta ha socialarbetare i skolan och på fältet, fortsätta jobba brottsförebyggande. Det tror jag kommer göra att Gottsunda vinner över tid, säger Hilde Wiberg.
Att Gottsunda slutar vara ett socialt utsatt område är målet. Men det var trots allt polisens klassificering som genererade kraftsamlingen och de stora ekonomiska resurserna, resonerar hon.
– Jag kan bli orolig för att när Gottsunda kommer bort från klassningen, då försvinner resurserna.