"Tidigare kom ungdomar med kriminell bakgrund hit mer sporadiskt men nu är det mer etablerat", säger Eren Kaya, som arbetar på kommunens utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda.
– Det har kommit flera unga killar och en del lite äldre, alla säger samma sak: "nu är jag trött på det här livet".
Det säger Eren Kaya, som genom sitt jobb på kommunens utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda hjälpt flera unga vuxna att lämna kriminaliteten och ta sig in på arbetsmarknaden i stället. I april skrev UNT om hur Kaya hjälpt 28-åriga "Elias" att förändra sitt liv.
Eren Kaya har vikt en stor del av sin arbetstid åt att förmedla jobb åt specifikt gruppen unga med kriminell bakgrund. Sedan han kom tillbaka från semestern i augusti har han plötsligt fått ännu mer att göra.
– Minst 20 ungdomar har kontaktat mig, säger han.
Han beskriver en "enormt positiv utveckling" i hela området och tror att mycket har att göra med långsiktigheten, att centret nu funnits i snart fyra år.
– Jag ser en trend, fler söker sig hit för att byta bana. Tidigare kom ungdomar med kriminell bakgrund hit mer sporadiskt men nu är det mer etablerat. De hör att vänner fått hjälp av oss, det smittar av sig och ungdomarna känner att det finns en väg ut.
Av de 20 ungdomar som kontaktat honom har 8 antingen börjat plugga eller jobba. De övriga behöver fortfarande mer coachning. Det avgörande, när Eren Kaya blickar framåt, är att det finns företag som vågar anställa personer med den här bakgrunden.
– Om arbetsgivare inte är öppna för att ta emot dessa ungdomar och ge dem chansen på arbetsmarknaden, vem ska då anställa dem? Om vi inte ger dem chansen kommer de att falla tillbaka och sälja narkotika igen, för det är deras enda sätt att försörja sig.
Av de 20 ungdomar som kontaktat Eren Kaya på kommunens utbildnings- och jobbcenter i Gottsunda har 8 antingen börjat plugga eller jobba.
I juni 2017 hamnade Gottsunda-Valsätra på polisens lista över utsatta områden, och som en reaktion tog Uppsala kommun fram en handlingsplan. År 2018 trädde den i kraft, med målet att området ska vara bortplockat från polisens lista 2025.
Bilden av ett Gottsunda som redan nu blivit lugnare delas av både ungdomsjouren och polisen.
– Vi har inte haft lika mycket allvarlig brottslighet på senare tid, det gör att folk känner större trygghet. Och jag känner till åtminstone ett par ungdomar som ungdomsjouren och polisen i samverkan fått bort från kriminella miljöer, säger Martin Gunér, gruppchef för områdespolisen i Gottsunda.
Han har också en annan, konkret förklaring :
– Att många sitter inlåsta just nu kan ha en koppling.
Martin Gunér, chef för områdespolisen i Gottsunda, konstaterar att det finns en ganska konkret förklaring till att det är lugnare i området: många kriminella sitter inlåsta just nu.
Enligt polisens regionala underrättelsechef Jale Poljarevius är det "ovanligt många" individer som är frihetsberövade just nu, men han kan inte svara på exakt hur många.
– Dock vet vi att ett flertal individer av strategisk betydelse sitter och avtjänar långa fängelsestraff samt att ett ännu större antal strategiskt viktiga personer ur Gottsundanätverket sitter häktade i den stora pågående rättegången i Uppsala tingsrätt. Det kan inte uteslutas att detta är en del av förklaringen till att Gottsunda upplevs som lugnare, säger han.
Polisens statistik över anmälda brott i Gottsunda visar också att antalet totalt sett har minskat de senaste åren. År 2020 anmäldes 1 480 brott, 2021 var siffran 1 278. Till och med den 19 oktober i år har 846 brott anmälts i området.
Parallellt med polisens arbete pågår det lika viktiga förebyggande arbetet, menar Hilde Wiberg, ungdomsjourens enhetschef.
– Vi ska finnas där och fånga upp de yngre barnen så att de inte rekryteras in i den kriminella miljön. Jag tror att vi blivit duktigare på att jobba med hela linjen. Förut släckte vi bränder. Nu har vi fått resurser och verktyg för att jobba från det allra tidigaste med normbrytande beteende i lågstadieåldern, till fler resurser att vara ute där vuxennärvaron är låg.
"Jag tycker att jag ser en positiv trend som jag vill ska hålla i sig", säger Hilde Wiberg, chef för ungdomsjouren.
Sedan handlingsplanen infördes har såväl ungdomsjour som områdespoliser och ordningsvakter etablerats permanent i stadsdelen. Nu börjar satsningarna bära frukt, menar Hilde Wiberg.
– Handlingsplanen bottnade i att det var otryggt, vi hade haft flera skjutningar, stenkastning mot bussar, bilbränder. Då var det också en mer fientlig inställning till de insatser som fanns. Nu har det gått tre och ett halvt år och vi har inte samma problem längre.
Är det för tidigt att prata om en bestående förändring redan nu?
– Jag tycker att jag ser en positiv trend som jag vill ska hålla i sig. Och när man ser en positiv trend ska man lyfta den.