”Löner är arbetsgivarnas ansvar”

De statliga miljarderna till lärarlönelyftet ska vara en katalysator för att få i gång utvecklingen av alla lärares löner över tid. Det är minister Helène Hellmark Knutssons svar till besvikna lärare.

Uppsala2016-10-28 07:05

– Det här tillskottet på tre miljarder kronor är ett extraordinärt bidrag till kommunerna för att få i gång löneutvecklingen för lärarna. Jämfört med andra akademiska grupper har de halkat efter lönemässigt. Att vara lärare med 15 års erfarenhet och ha nästan samma lön som när man började är inte tillfredsställande, säger Helène Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning. Lärarlönelyftet är en del av arbetet med att göra lärarutbildningen och yrket attraktivare.

Hon framhåller att lönespridningen i lärarkåren i Sverige är bland de lägsta i undersökningar som gjorts av OECD, men också att det är arbetsgivarna, kommuner och friskolor, som har ansvaret för lönesättningen för lärarna.

Statsrådet Hellmark Knutsson nämner att lärare tidigare sett att byte av arbetsgivare varit enda möjligheten att höja lönen. Men lärare som inte ingår i den tredjedel av lärarna i Uppsala som fått ta del av lärarlyftspengar har också framfört att byte av arbetsgivare verkar vara den enda möjligheten att få högre lön.

– Med lärarlönelyftet ges det möjlighet att höja lönerna för lärare som tagit ett större ansvar för undervisning och utveckling. Men över tid kommer det också att förbättra lönerna för alla lärare. Några kommuner har redan skjutit till egna pengar som kompletterar det bidrag som regeringen givit, säger Helène Hellmark Knutsson.

Lärarlönelyftet omfattar i år tre miljarder kronor, och lika mycket kommer att avsättas i kommande budgetar av den nuvarande regeringen enligt Helène Hellmark Knutsson. Däremot kommer pengarna inte i fortsättningen att behöva användas för att lyfta flera lärares löner:

– De kommer också att kunna användas för att delvis täcka kostnaderna för de löner som nu höjs, säger Helène Hellmark Knutsson.

Det är inte bara legitimerade lärare och förskollärare som omfattas av lärarlönelyftet. Även icke-legitimerade tillsvidareanställda yrkes- och modersmålslärare ingår, och också fritidspedagoger med högskoleutbildning kan få del av pengarna.

– Fritidspedagoger är en kategori medarbetare som i många fall deltar i lektioner och undervisning, och de har en viktig i roll i den sammanhållna skoldag som är en del av den svenska skolan, säger Helène Hellmark Knutsson.

Statskontoret har fått regeringens uppdrag att utvärdera lärarlönelyftet. En första delrapport ska lämnas i december 2017, en slutrapport i juni 2021.

LÄS MER: Lokalt lärarlyft förhandlas i Uppsala

LÄS MER: Lönelyftet får lärare att vilja sluta

LÄS MER: Lönelyft sår split mellan Uppsalas lärare

Fakta Lärarlönelyftet

Regeringen har anslagit tre miljarder kronor som kommuner och friskolor kan söka för att lyfta löner för legitimerade lärare och förskollärare, fritidspedagoger och icke legitimerade tillsvidareanställda yrkes- och modersmålslärare.

489 miljoner kronor har avsatts som bidragsram för friskolor, resten har fördelats till kommuner.

I Uppsala län har Uppsala fått 50,8 miljoner kronor, Enköping 10,8 miljoner, Håbo sex miljoner, Östhammar 5,4 miljoner, Tierp 5,3 miljoner, Knivsta 4,8 miljoner och Heby 2,9 miljoner.

Rektorerna avgör vilka lärare som får lönelyft. I Uppsala får en tredjedel av lärarna höjningar med mellan 2 500 och 3 500 kronor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om