Petra Åkerström, lärare och lokalt huvudskyddsombud i Sveriges lärare, möter lärare som är osäkra på vad de ska göra i hot- och våldssituationer.
– Jag har haft kontakt med ganska många lärare som är osäkra på vad de ska göra i hot- och våldssituationer. Man känner sig ofta bakbunden eftersom man är rädd för att bli anmäld.
Det säger Petra Åkerström, lärare och huvudskyddsombud i Uppsala i fackförbundet Sveriges lärare. UNT berättade häromdagen om hot och våld mot lärare i Uppsala, utifrån anmälningar som skolorna själva gjort.
Enligt en nationell undersökning från 2019 gjord av Lärarförbundet tvekar sex av tio lärare på att ingripa vid bråk och stök eftersom man är osäker på vilka befogenheter man har. Osäkerheten gör det också, enligt undersökningen, svårare för lärare att exempelvis utvisa en elev ur klassrummet eftersom man inte vet vad man kan göra om eleven vägrar.
Enligt skollagen får skolpersonal ingripa fysiskt för att stoppa våld och andra ordningsstörningar, men det ska vara så lindrigt och kortvarigt som möjligt.
Det här med fysisk kontakt är i praktiken en komplicerad fråga:
– Skolpersonal ska vara oerhört försiktiga med fysisk kontakt, för det kan leda till dåliga situationer. Dels kan det trappa upp våldet, dels kan det leda till kränkningsanmälan mot läraren. I stället behöver läraren försöka lugna ner situationen, säger Tomas Rylander, rektor sedan många år på Valsätraskolan, en av Uppsalas största skolor.
"Skolpersonal ska vara oerhört försiktiga med fysisk kontakt, för det kan leda till dåliga situationer. Dels kan det trappa upp våldet, dels kan det leda till kränkningsanmälan mot läraren", säger Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan.
Samma råd ger Petra Åkerström till de lärare hon möter:
– Man kan nästan inte göra någonting.
Om en elev slår läraren eller en annan elev, ska inte läraren ingripa då?
– Jo, men man ska inte ta till självförsvar utan ta sig själv eller den utsatta eleven därifrån så fort som möjligt.
Får en lärare handgripligen fösa ut en elev ur klassrummet?
– Egentligen inte. Om eleven inte går självmant bör man undvika att ta tag i eleven eftersom situationen kan eskalera.
Enligt en nationell undersökning tvekar mer än hälften av lärarna på att ingripa vid bråk och stök eftersom man är osäker på vilka befogenheter man har. Det är också, enligt undersökningen, inte ovanligt att elever hotar med att anmäla läraren.
Det finns flera disciplinära åtgärder som skolan kan ta till mot elever. Den allvarligaste är att kortvarigt stänga av eleven, så att skolan hinner göra en handlingsplan.
I anmälningarna om hot och våld mot lärare i Uppsala 2022 varierade åtgärderna. I många fall startades en utredning kring eleven. I ett par fall polisanmäldes eleven och i något fall stängdes eleven av. I flera av anmälningarna skriver rektorn att skolans personal behöver utbildas i lågaffektivt bemötande, så som att avleda för att undvika fysiskt våld och att "ignorera istället för att tillrättavisa."
Skolpersonal får utvisa elever ur klassrummet och ge kvarsittning. Men många lärare tvekar över att göra det eftersom man är osäker på vad man kan göra om eleven vägrar.
Lågaffektivt bemötande har slagit igenom stort i skolvärlden de senaste tio åren. Metoden, som är omstridd, innebär att läraren ska förebygga och hantera elevers känsloutbrott med lugn och återhållsamhet. Förespråkarna menar att metoden dämpar våld och oro. Kritiker menar att den underminerar lärarens auktoritet.
Tomas Rylander tycker att den är bra.
– Det funkar sällan att vara tuff i tonen. Det är genom långsiktiga relationer som skolpersonal skapar en mindre konfliktfylld atmosfär. Lågaffektivt bemötande betyder inte att man inte ska säga ifrån, men att man ska göra det med värme och tydlighet.
UNT har tidigare berättat om hot och våld mot lärare i Uppsala, utifrån anmälningar som skolorna själva gjort. Flera vi pratade med uppgav att det blivit stökigare på skolorna.
Petra Åkerström anser att skolor överlag behöver jobba mer förebyggande för att säkra tryggheten för personal och elever.
– Jag brukar råda medlemmar som är på riskabla arbetsplatser att se till att det finns en förebyggande handlingsplan. Kanske behövs det tre vuxna i klassrummet för att skapa en trygg miljö? Finns inte de resurserna måste skolan göra något annat.