Ehsan Nasari (C) vill ta 2,4 miljoner ur kommunstyrelsens nödkassa för att behålla kvinnojourens verksamhet intakt.
Debatten om kvinnojouren fortsätter. Nu vill Centerpartiet att kommunstyrelsen ska bevilja verksamhetsbidrag på 2,4 miljoner till Uppsala Kvinnojour under 2024.
– Frågan har definitivt den digniteten som krävs för att ta pengar ur nödkassan, säger kommunalrådet Ehsan Nasari (C).
Förslaget ska diskuteras på kommunstyrelsens möte under onsdagen.
Orsaken till att kvinnojouren hamnat i ekonomiskt bryderi är framför allt att det statliga bidraget halverats. För 2024 fick kvinnojouren 2,7 miljoner, men behöver 5,3 miljoner kronor för att dra runt verksamheten.
Hittills har en av två kvinnofridsrådgivare och en kommunikatör varslats om uppsägning. Sju anställda blir fem och öppettiderna begränsas.
Susann Stambolidou Tellebo, verksamhetschef vid Uppsala kvinnojour, hoppas på nödpengarna och har skrivit brev till politikerna.
– Kommunen har tidigare uttalat att de vill bli bäst i Sverige på arbetet med mäns våld mot kvinnor. Nu har de chansen att visa att de menar allvar, säger hon.
Susann Stambolidou Tellebo hoppas på nödpengar, sista utvägen är annars att be om sponsorpengar. "Det tar tid att bygga upp en verksamhet, men det går fort att stjälpa den", säger hon.
Men kommunstyrelsens ordförande Erik Pelling (S) säger redan nu nej. Hans huvudargument är att de 15 miljoner som finns i nödkassan, eller kommunstyrelsens förfogandemedel som det heter officiellt, inte ska användas till sådana ändamål.
– Den ska användas till större händelser av mer allvarlig karaktär, som naturkatastrofer eller pandemier, säger han och lägger till:
– Kvinnojouren gör ett väldigt viktigt jobb, men om vi skulle börja ta pengar ur den kassan så fort staten inte ger tillräckligt med stöd så skulle det vara tomt för länge sedan. Det är lätt för ett parti i opposition att lägga sådana förslag, när man inte behöver ta ansvar, säger han.
Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande: "Vi fick beskedet om att staten skulle minska stödet till kvinnojouren för sent för att kunna ta höjd för det i budgeten."
Uppsala kommun gick med 222 miljoner kronor i överskott 2023, men inte heller de pengarna kan användas till nödställda föreningar.
– Överskott ska investeras, inte användas i den löpande verksamheten. Dessutom vet vi redan nu att det finns risk för att kommunen ska gå med underskott i år. Inflation och ökad arbetslöshet ger större kostnadsökningar och färre skattekronor, säger han.
Erik Pelling hänvisar i stället till ett långsiktigt avtal som nu diskuteras med kvinnojouren för att säkerställa deras verksamhet framåt. Då skulle kvinnojouren ingå i ett så kallat idéburet partnerskap, istället för att som idag konkurrera om kommunala bidrag med andra föreningar.
Susann Stambolidou Tellebo, verksamhetschef Uppsala kvinnojour berättar att jouren förra året stöttade 406 kvinnor och 67 anhöriga.
För C är frågan att betrakta som nödsituation och Ehsan Nasari hänvisar till att Världshälsoorganisationen (WHO) definierat mäns våld mot kvinnor som ett utbrett folkhälsoproblem. Han påpekar att 2024 startat nattsvart, med tolv mördade kvinnor i Sverige.
– Man kan inte tänka så kortsiktigt. Det här är ett nödfall. Skär jouren ned med 60 procent kommer det ta tid att bygga upp verksamheten igen. Oavsett långsiktiga avtal, säger han.
Centerpartiet hoppas på att kommunstyrelsen ska svänga i frågan.
– S har tvärvänt förut, kanske gör de det nu också, säger Ehsan Nasari.
Uppsala kvinnojour
För kvinnojouren skulle pengarna betyda att man kan behålla verksamheten intakt under 2024, i väntan på mer långsiktiga lösningar.
– Mäns våld mot kvinnor kan liknas vid en pandemi, det handlar definitivt om folkhälsa, så nödkassan skulle användas helt rätt, tycker Susann Stambolidou Tellebo.
– Om inte det går i lås, så får vi börja tigga. Sista utvägen är att be företag, organisationer eller privatpersoner om sponsorpengar. Vi vill överleva 2024, säger hon.