Sara Nilsson, ordförande Uppsala kvinnojour, oroar sig nu för att behöva säga upp åtminstone två ur personalen.
Sara Nilsson låter uppgiven i telefon.
– Första reaktionen är "hjälp, nej, vad gör vi?" Jag har fruktansvärt dåliga nyheter att förmedla till kollegorna.
Tidigare i år rapporterade UNT om Uppsala kvinnojours besvikelse över sitt bidrag från kommunen. Jouren, som jobbar förebyggande och hjälper kvinnor som utsatts för våld i nära relationer, är en ideell verksamhet och beroende av bidrag från både Uppsala kommun och statliga Socialstyrelsen.
Förra året fick de totalt 1,8 miljoner från kommunen och 2 miljoner från Socialstyrelsen. Dessutom fanns en buffert med pengar de fått i ersättning för sina skyddade boenden. Tack vare allt detta kunde kvinnojouren utöka sin personalstyrka – tillräckligt mycket för att kunna ta emot alla som söker hjälp ut ur våldsamma relationer.
För att hålla dagens verksamhet med sju anställda flytande, krävs 5,3 miljoner, enligt verksamhetschefen Susann Stambolidou-Tellebo. Nu är dock bufferten slut, och kring jul meddelade Uppsala kommun att bidraget för 2024 kommer att ligga på drygt 1,4 miljoner.
Sedan dess har kvinnojouren väntat spänt på Socialstyrelsens besked. På torsdagsmorgonen kom det: statsbidraget landar på 1,3 miljoner.
– Det här räcker inte på långa vägar. Som det är nu ligger vi cirka 2,5 miljoner back, det motsvarar i alla fall tre personer som kan komma att få gå, säger Sara Nilsson.
När UNT når henne är hon precis på väg ut genom dörren för att ge beskedet till sina kollegor.
– Någonstans trodde jag att vi skulle få mer. Förra året var första gången vi kände att vi inte jobbade med klippta vingar. Nu rycks den mattan bort från våra fötter och det kan få enorma konsekvenser.
Om Uppsala kvinnojour tvingas säga upp personal är risken att de bara kan ta emot hälften av de kvinnor som får stöd i dag.
2023 sökte drygt 470 kvinnor hjälp hos kvinnojouren. Med två, tre anställda borta, är Sara Nilssons uppskattning att de bara kommer kunna ta emot omkring 200. Dessutom kommer de tvingas skära ner på sitt förebyggande arbete, som utbildningar och informationsspridning.
– Det är ju din och min granne, vår arbetskamrat, som inte får hjälp. Vi kommer göra allt vi kan för att försöka rädda situationen förstås, men vi behöver ju pengar, säger hon.
Nu hoppas flera politiker i kommunens socialnämnd att det ska gå att skramla ihop extra pengar till kvinnojouren. Detta trots att nämndens ordförande, Hanna Victoria Mörck (V), varit tydlig med att det inte finns några marginaler att tala om.
Centerpartiet yrkar på hela summan som saknas: 2,4 miljoner.
– För oss är det självklart att skaka fram pengarna, säger Edwin Hovemyr (C), som tycker att pengar borde gå att hitta någon annanstans i kommunbudgeten.
Sofia Andersson (M) är andra vice ordförande i socialnämnden.
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har valt en mellanväg: de föreslår kort och gott ett "tilläggsbidrag".
– Vi bedömde inte att styret skulle gå med på två miljoner, så därför lade vi ett öppnare förslag, säger Sofia Andersson (M).
Socialnämndens ordförande Hanna Victoria Mörck (V) säger att politikerna i nämnden nu kommer att se över om det går att hitta mer pengar till kvinnojouren. Men hon är inte optimistisk.
Ordförande Hanna Victoria Mörck (V), är förvånad över det sänkta bidraget från Socialstyrelsen.
– Det är riktigt illa från deras sida. Jag måste prata med kvinnojouren.
Kommer ni kunna hitta mer pengar i kommunen?
– Vi måste vrida och vända på det för att se om det är möjligt över huvud taget. Men det ligger inte massa pengar och väntar, så vi kommer inte ha några 2,4 miljoner, säger hon.