Erik Pelling (S), valkampanjar på Stora torget. "Det ska inte gå att missa att det är val till EU-parlamentet."
Allt fler Uppsalabor röstar i EU-valet, men det går en skarp skiljelinje i valdeltagandet mellan välbärgade villaområden och miljonprogramshus. Väljargapet har dessutom ökat mellan de två senaste valen. Ett faktum som politikerna märkt av även i årets kampanj.
Väljargapet mellan välbärgade stadsdelar och utanförskapsområden är problematiskt. Segregationen måste brytas redan i skolan, anser Erik Pelling (S).
– I Norby välkomnades vi med öppna armar, där sa de flesta att det är fullständigt självklart att rösta, medan de som lever i utanförskapsområden ser mer skeptiskt på valet, säger Erik Pelling (S), som varit ute och knackat dörr inför flera val de senaste åren.
I årets val har antalet Uppsalabor som förtidsröstat ökat i Uppsala med 42 procent räknat fram till 5 juni. Vad det får för konsekvenser för valdeltagandet är osäkert.
Men klyftorna kvarstår, tror statsvetarna.
I valet 2019 ökade valdeltagandet i Uppsala kommun med 3,3 procentenheter, men i Sydvästra Valsätra sjönk istället röstandet med 14,4 procentenheter. Då konstaterade flera politiker att något måste göras.
Både politiker och forskare lyfter vikten av att höja kunskapen om att valet äger rum, när och hur man ska rösta. Och vilka frågor det handlar om. Men valet till Europaparlamentet är inte helt enkelt att göra relevant för väljarna. Det känns inte så nära och konkret.
Just den här dagen står Erik Pelling på Stora torget och delar ut S-märkt valinformation till dem som passerar i fredagsruschen.
– Det är ju lite av ett mellanval, det satsas inte lika mycket på det som i valen till riksdag, region och kommun. I år utgick inga statliga pengar för valambassadörer till exempel, säger han.
I år finns det 23 vallokaler för förtidsröstning runt om i kommunen och information om valet har gått ut i sociala medier, även på arabiska.
– Det ska inte gå att missa att det är val till EU-parlamentet, säger Erik Pelling.
Riksdagsledamoten Lina Nordquist (L) har bland annat ägnat veckorna innan valet åt att sätta upp valaffischer och prata med väljare.
Lina Nordquist (L) hoppas att fler Uppsalabor ska rösta i EU-valet i år. 2019 låg valdeltagandet i Uppsala kommun på 63 procent.
Men förklaringen till att färre röstar i Gottsunda/Valsätra är i grunden en annan, det anser både Erik Pelling och Norbybon Lina Nordquist (L). Båda lyfter segregationen som en förklaring till skillnaden i engagemang och menar att insatserna måste starta redan i förskola och skola, att språket är viktigt och att det är A och O att man har ett jobb att gå till.
– Är du i arbete är du i ett sammanhang, och då känner du att du hör hemma där du bor. Nu finns det tyvärr många som lever i Sverige som tänker att "det här samhället är inte mitt". Vet man då mindre om när det är val, hur man ska rösta och samtidigt känner att det inte är mina frågor, ja då är det inte så konstigt att man inte röstar, säger Lina Nordquist som sitter i riksdagen.
Statsvetare som studerat frågan menar att om man ingår i ett socialt nätverk där många tänker lika drar man varandra. Det håller Lina Nordquist med om.
– I Norby skulle man titta konstigt om någon sa att den inte skulle rösta. Det är så självklart att utöva sin demokratiska plikt, säger hon.
Marcus Österman, statsvetare vid Uppsala universitet: "Om valresultatet sjunker under 50 procent hotas den representativa demokratin."
Uppsalaforskaren och statsvetaren Marcus Österman bekräftar hennes bild. Svenskarna är lite av vaneröstare. Man gör som de man umgås med, eller jobbar ihop med.
– Men det är inte den enda förklaringen. Lägre utbildning, socioekonomisk tillhörighet, om man är utlandsfödd eller har föräldrar med rötter i annat land spelar roll. Liksom att EU-valet räknas, som vi statsvetare säger, som ett andra rangens val. Valet upplevs ha mindre betydelse, det får inte lika mycket uppmärksamhet som riksdagsvalet och det är inte lika konkret och uppenbart för väljarna varför det är viktigt att rösta, säger han.
Varför just valkretsen Sydvästra Valsätra sticker ut så tydligt har Marcus Österman inget konkret svar på, men en möjlig teori.
– Det kan vara så att man som nyanländ hamnar i de här områdena först. När man sen etablerat sig mer i samhället så flyttar man vidare någon annanstans.
Hur årets valdeltagande kommer bli är osäkert. "I riksdagsvalet 2022 sjönk det, vi får se om det är en trend som består", säger statsvetaren Marcus Österman.
Det finns en gräns för när det låga valdeltagandet blir ett demokratiproblem, exakt var den går är svårt att säga.
– Men när det sjunker under 50 procent så är det problematiskt för den representativa demokratin. Vissa grupper representeras inte och då är risken stor att väljarna förlorar tilliten till demokratin, säger Marcus Österman.
Vad ska man göra åt det då?
Där är statsvetare och politiker eniga till stora delar.
– Att knacka dörr, påminna om valet på olika sätt har betydelse, om än marginellt, det röra sig om några procentenheter upp, säger Marcus Österman.
Det satsas inte lika mycket resurser på EU-valet som i valen till riksdagen, regionen och kommunen. "Ett andra rangens val", säger statsvetarna.
Erik Pelling tycker att det är viktigt att möta människor på gator och torg. Men någon valstuga i Gottsunda finns inte, av ekonomiska skäl.
– Vi möter många fler där vi står nu centralt i stan, men vi har knackat dörr på flera platser runt om i Uppsala.
Utmaningen i kontakten med väljarna är att göra EU-valet relevant för dem som upplever att EU är en perifer jätte som inte påverkar dem i vardagen.
– Det är ju ändå många frågor som har betydelse för lokalsamhället, säger Erik Pelling.
Han lyfter bland annat Pfas i dricksvattnet.
– Det påverkar Uppsalaborna, inte minst dem som bor i de södra stadsdelarna, men det är ett europeiskt problem. Vi kan bara lösa det genom att reglera kemiindustrin, och det kan bara göras på EU-nivå.
Lina Nordquist (L) bor i Norby, den stadsdel där flest röstar i EU-valet. "Här skulle man titta konstigt om någon sa att hen inte skulle rösta."
Kriminalitet är en annan viktig fråga som kan brytas ned på lokal nivå.
– Om kriminella gör ditt bostadsområde otryggt och de flyr utomlands när polisen är efter dem, då är det bra med en europeisk polis, säger Lina Nordquist.
Hon tror också att kriget i Ukraina blivit en tydlig signal inför EU-valet och att allt fler håller med om att Sverige och Europa gynnas av ett starkt EU.
– Det är från början ett fredsprojekt, och om Putins högsta dröm är att EU vittrar sönder, ja då får vi inte göra honom lycklig, säger hon.
Ali Abdallah ska inte rösta i EU-valet. "Jag har tappat hoppet", säger han. Men Ramia Zeaiter tänker utöva sin demokratiska rättighet."Jag röstar på ett parti som stöttar mänskliga rättigheter."
För Gottsundaborna Ali Abdallah och Ramia Zeaiter med rötterna i Libanon är det ett annat krig som engagerar. Och de har fattat olika beslut inför valdagen, även om de delar samma köksbord.
– Jag kommer inte rösta i EU-valet som jag känner nu. Jag har förlorat hoppet, säger Ali Abdallah.
– Varken EU eller Sveriges regering gör tillräckligt för att fördöma kriget i Gaza, medan det krig som pågår i Ukraina får en massa uppmärksamhet. Varför då? Krig som krig, barnen dör i båda, säger han.
Ramia Zeaiter däremot ska gå och rösta.
– Jag tänker välja ett parti som lyfter de mänskliga rättigheterna, men vilket det blir säger jag inte.
Solange Kamariza, här med dottern Lilly 10, ska rösta i EU-valet. "Röstar man inte förändras inget", säger hon och nämner miljö och klimat som viktiga frågor.
För Solange Kamariza i Stenhagen är det viktigt att gå till valurnan.
– Röstar man inte så förändras ju inget, säger hon och nämner miljö och klimat som viktiga frågor där hon hoppas att hennes röst ska göra skillnad.