Dörrarna öppnas i spionrättegången

På onsdagen är det försvarets dag i rättegången mot de två spionmisstänkta bröderna från Uppsala. En liten del av dagens förhandling blir offentlig, sedan stängs dörrarna på nytt.

Rättegången mot bröderna från Uppsala fortsätter på onsdagen. Inledningsvis väntas det ske med öppna dörrar.

Rättegången mot bröderna från Uppsala fortsätter på onsdagen. Inledningsvis väntas det ske med öppna dörrar.

Foto: Ola Lindqvist

Uppsala2022-11-30 05:00

De uppgifter som bröderna misstänks ha hanterat är bland de hemligaste som finns i landet – det var åklagarnas beskrivning av materialet när rättegången inleddes i fredags. Den första halvtimmen av åklagarnas sakframställning hölls inför öppna dörrar, med ett 20-tal journalister på åhörarplatserna, sedan stängdes dörrarna och allt som därefter sagts i rättssalen är hemligt. 

När försvaret på onsdagsmorgonen startar sin sakframställning väntas på motsvarande sätt en kortare del av inledningen bli offentlig. Det är den äldre broderns försvarare, Anton Strand, som önskar inleda med öppna dörrar. Till UNT säger Anton Strand att han vill bemöta en del av de uppgifter som lämnades av åklagarna i den öppna delen av deras sakframställning.

undefined
Säkerhetspolisen letade "döda brevlådor" i Uppsala, där hemliga dokument och pengar kan överlämnas. Här ett skåp på en offentlig toalett.

Åklagarna gick då bland annat igenom olika metoder för att få tillgång till staters hemliga uppgifter och föra dem vidare. Så kallade "döda brevlådor" – platser eller förvaringsutrymmen som kan användas för att utbyta spionmaterial och betalning i kontanter utan att parterna behöver träffas – har varit aktuella i utredningen mot bröderna. Säkerhetspolisen har undersökt offentliga toaletter på stormarknader i Uppsala, för att leta efter sådana platser.

undefined
Säkerhetspolisen letade "döda brevlådor" i Uppsala, där hemliga dokument och pengar kan överlämnas. Här undersidan av handfat i Gottsunda centrum.

Åklagarna gick också igenom juridiken kring spioneribrott – vilka gärningar som är straffbara och vilken typ av bevisning som krävs för fällande dom. Enligt åklagarna behöver de exempelvis inte bevisa att hemliga uppgifter verkligen har lämnats över till främmande makt, det räcker med att någon skaffat fram sådana uppgifter med syfte att lämna över dem. I de offentliga delarna av förundersökningen finns inget som pekar på hur bröderna ska ha haft kontakt med ryska säkerhetstjänsten eller hur och när något överlämnande skett. 

Bröderna misstänks under tio års tid, när den äldre brodern arbetade vid Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, ha lämnat vidare hemliga uppgifter till ryska militära säkerhetstjänsten GRU. Båda nekar till alla brottsmisstankar. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!