Utredningen mot de spionmisstänkta bröderna från Uppsala startade redan 2017 och har sedan dess pågått i största hemlighet. På fredagen åtalades båda männen för grovt spioneri. Enligt åtalet har de under tio års tid, "gemensamt och i samråd", överlämnat hemliga uppgifter som kan skada Sveriges säkerhet till den ryska underrättelsetjänsten GRU. Vilka uppgifter det rör sig om är hemligstämplat.
Den äldre brodern är 42 år och har tidigare arbetat inom Säkerhetspolisen och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) vid Försvarsmakten.
En stor del av Säkerhetspolisens arbete har skett i Uppsala. Delar av förundersökningen påminner om en klassisk spionroman. I en papperskorg hittades ett krossat kretskort från en dator som nu ingår bland bevisen mot männen. Polisen har också undersökt offentliga toaletter i Uppsala, i jakt på en "död brevlåda" som kan ha använts för att överföra betalning till de misstänkta männen från en uppdragsgivare.
– Det har varit en hel del spaningsinsatser i Uppsala men vi kan inte berätta närmare i vilken omfattning, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist.
I papperskorgen hittade polisen det krossade kretskortet som den yngre brodern ska ha förstört på eftermiddagen samma dag som hans äldre bror greps, i september förra året. En spaningsgrupp från Säpo såg när den yngre brodern stannade till vid papperskorgen och gjorde en handrörelse. När polisen strax efteråt kontrollerade papperskorgen låg resterna av kretskortet överst. Den yngre brodern greps nästan två månader senare.
– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem, säger chefsåklagare Per Lindqvist.
– De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger åklagaren i ett pressmeddelande.
De hemliga uppgifterna misstänks männen ha fått tag på via den äldre broderns anställningar hos Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. "Uppgifterna härrör från flera myndigheter inom den svenska säkerhets- och underrättelsetjänsten", står det i stämningsansökan.
Under utredningen har en stor mängd husrannsakningar genomförts på olika platser i Uppsala, bland annat den äldre broderns arbetsplats. Mannen var vid gripandet anställd som chef som arbetade med säkerhetsfrågor på en myndighet i Uppsala. Spionmisstankarna gäller inte hans arbetsuppgifter vid myndigheten utan hans tidigare anställningar hos Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Han har enligt medieuppgifter bland annat arbetat inom ett av Sveriges mest hemliga underrättelseorgan.
Säkerhetspolisen har också under utredningen vid flera tillfällen i hemlighet kontrollerat innehållet i den äldre broderns bankfack på ett bankkontor i Uppsala. Den första genomsökningen gjordes i mars 2017. Där kopierade man bland annat innehållet på 18 cd-skivor samt ett usb-minne. Det skedde efter stängningstid "för att minimera risken för störningar" enligt en skrivelse från Säpo om insatsen. Allt genomfördes så att mannen inte skulle se att någon varit inne i bankfacket.
Enligt utredningen hittades handlingar som tydde på att mannen planerade att flytta utomlands, bland annat uppehållstillstånd. I polisförhör säger mannen att han planerade att resa till det aktuella landet för att känna efter om det var intressant att flytta dit. Efter besöket skrinlades emellertid flyttplanen, enligt mannen.
Det framgår också av utredningen att Säkerhetspolisen 2018 genomförde en hemlig kontroll av mannens bagage på Arlanda flygplats i samband med en utlandsresa, för att undersöka om det innehöll elektronisk utrustning.
Polisen har också gjort kontroller på ett antal offentliga toaletter på stormarknader i Uppsala, för att undersöka om det varit möjligt att använda dem för att överlämna kontanter till de misstänkta männen. Anteckningar på ett usb-minne som tagits i beslag pekar enligt polisen på att en så kallad "död brevlåda" på en butikstoalett kan ha använts för överlämnandet. I en av toaletterna noterar polisen att det finns en lucka i väggen som döljer teknisk utrustning. Bakom luckan finns enligt utredningen utrymme för att "förvara exempelvis brev med kontanter". I den äldre broderns anteckningar finns uppgifter om sex buntar med 200 500-kronorssedlar i varje bunt.
Enligt åtalet ska mannen "direkt eller indirekt" hanterat amerikanska dollar motsvarande 380 000 kronor i kontanter under en period 2016-2017. De ska enligt åklagarna ha utgjort del i betalningen för hemliga uppgifter.
Den äldre brodern misstänks också haft andra hemliga uppgifter i sin bostad, men inte med syftet att lämna dem till främmande makt. Mannen åtalas därför även för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, förutom spionerimisstanken. Vilka uppgifter det rör sig om är hemligt.
Den yngre brodern är 35 år. Han misstänks ha deltagit i planeringen av gärningen och skött kontakterna med Ryssland och GRU. Det ska bland annat ha handlat om överlämning av hemliga uppgifter och mottagande av ersättning för uppgifterna.
Bland bevisen mot männen finns anteckningar som en av bröderna ska ha gjort, med uppgifter om flyktväg, back up-plan, risken för ett längre fängelsestraff och metoder för att dolt ta emot pengar. Där finns enligt åtalet också uppgifter om mötet med en person vid namn "Rasski".
En stor del av bevisningen mot männen kommer även i fortsättningen att vara sekretessbelagd. I åtalet hänvisas till en rad hemliga bevisuppgifter angående de dokument männen ska ha hanterat. Flera av de vittnen från Försvarsmakten och Säpo som ska höras under rättegången framträder enbart med sina hemliga tjänstebeteckningar och inte med namn.
Den som döms för grovt spioneri får fängelse mellan fyra och arton år, alternativt livstids fängelse.
Försvarsminister Pål Jonsson (M) är informerad om fallet men lämnar inga kommentarer om misstankarna:
– Jag har fått information om det här fallet, och det är mycket känsligt. Jag kommer inte att kommentera det mer men jag hänvisar till säkerhetspolisen, säger han till TT.
Bröderna greps vid olika tillfällen i höstas i samband med planerade tillslag av Säkerhetspolisen. Den äldre greps när han färdades i en bil i Uppsala tidigt på morgonen den 20 september förra året. Samma dag gjordes husrannsakningar i mannens bostad samt på hans arbetsplats i Uppsala. Flera mobiltelefoner, dator, minneskort, anteckningsblock och andra föremål togs i beslag.
Samma dag som 42-åringen gripits blev en bostadsrättsförening i Uppsala kontaktad av Säpo som var intresserade av vilka personer som besökt ett soprum i föreningens fastighet. På en av lägenhetsdörrarna i huset stod den gripne mannens namn. Vid tillfället var han emellertid skriven på en annan adress i Uppsala.
Kollegor till mannen på hans arbetsplats i Uppsala, som UNT talade med, förklarade att gripandet och brottsmisstanken kom som en stor överraskning. "Jag blir förstås jätteförvånad. Det här var en väldigt stor överraskning", sade en av medarbetarna.
Några dagar efter gripandet häktades mannen, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Brottsmisstanken kom senare under hösten att skruvas upp till det allvarligare brottet grovt spioneri.
På morgonen den 16 november greps den yngre brodern, också han när han färdades i bil i Uppsala. Brottsmisstanken mot honom var redan från början grovt spioneri, som han häktades för ett par dagar senare.
Båda männen har hela tiden nekat till alla brottsmisstankar men är häktade på den starkare misstankegraden, sannolika skäl. I ett uttalande skriver den äldre broderns försvarare, advokat Anton Strand, att det "tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett".
Enligt försvaret har mannen under många år i sitt arbete dagligen upprättat och tagit emot mängder med hemlig information. "Arbetet har varit ytterst krävande och komplext samt med stor risk för personlig säkerhet", skriver advokaten. Enligt försvaret har mannen fått "mycket goda vitsord" för sitt arbete.
Under perioden då spioneriet ska ha pågått har den äldre brodern arbetat inom Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Där ska han enligt DN haft anställning inom det topphemliga underrättelseorganet KSI, Kontoret för särskild inhämtning.
Rättegången i Stockholms tingsrätt beräknas starta den 24 november och pågå under tio dagar. Den kommer nästan helt och hållet att hållas bakom stängda dörrar. En rad säkerhetsåtgärder har redan vidtagits för att inga hemliga uppgifter ska läcka ut. Bland annat har det skett en särskild säkerhetsgranskning av rättens ledamöter.