Sjuksköterskorna gör fel saker

Det råder egentligen inte brist på sjuksköterskor. Problemet är att de ägnar halva sin tid åt att vara undersköterskor. Det konstaterar en forskare som studerat arbetet vid Akademiska sjukhuset.

Camilla Fröjd, forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, säger att gamla förlegade arbetssätt bidrar till bristen på sjuksköterskor.

Camilla Fröjd, forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, säger att gamla förlegade arbetssätt bidrar till bristen på sjuksköterskor.

Foto: Johan Heimer

Uppsala2023-03-23 17:00

En stor brist på sjuksköterskor har plågat Akademiska sjukhuset i många år. Det har i sin tur lett till stängda vårdplatser och långa väntetider på akutmottagningen. En sammanställning som UNT gjort, efter att ha kontaktat många av dem som slutat, visar att orimlig arbetsmiljö, dålig löneutveckling och tuffa arbetstider är huvudorsaker till att de sa upp sig.

Camilla Fröjd, forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, säger att problemet inte alls är en grundläggande brist på sjuksköterskor, utan ligger i hur arbetet är organiserat och att sjuksköterskornas roll är alldeles för otydlig.

– Man lever kvar i gamla strukturer där allt är organiserat runt ett vårdlag med en undersköterska och en sjuksköterska som ska ha hand om ett visst antal patienter, säger hon.

I takt med att vårdtyngden på avdelningarna ökat har det också blivit fler fysiskt tunga arbetsuppgifter som kräver att två personer hjälps åt. Då låser man upp även en sjuksköterska i arbete som egentligen inte kräver sjuksköterskelegitimation.

– Konsekvensen blir att halva sjuksköterskornas arbetstid går åt till att göra en del av undersköterskornas jobb i något slags rättvisetänk. Sedan har sjuksköterskorna kvar även sina specifika arbetsuppgifter vilket gör att de tvingas jobba övertid för att hinna med, säger Camilla Fröjd.

Ett bättre sätt vore att renodla arbetet och låta undersköterskor ta hjälp av varandra för att lösa sina specifika arbetsuppgifter. Då skulle de sjuksköterskor man redan har anställda bättre räcka till.

– Det är inte en fråga om att nedvärdera någons arbete. Tvärtom. Det handlar om att var och en får utvecklas i sin profession och göra det man är bäst på. När sjuksköterskorna upptäcker att de inte får göra det som de är utbildade till så vänder de i dörren och går. Det är egentligen ingen brist på sjuksköterskor.

Hennes slutsatser bekräftar också den bild statistiken ger. Trots att i princip alla vårdgivare ger samma bild av sjuksköterskebristen som ett nationellt problem så visar siffrorna dessutom att antalet sjukskörskor i ett historiskt perspektiv är hög, även i relation till befolkningens storlek. UNT:s granskning visar också att sjuksköterskorna som lämnar sjukhuset finns kvar inom vården. Det största tappet sker till bemanningsbranschen, där sjuksköterskorna kan få bättre villkor.

Camilla Fröjd säger att man inom sjukhuset redan känner till detta. Under 2012 gjorde hon en liknande studie vid Akademiska sjukhuset. På onkologen, där man då hade stora problem med personalflykt, gick hon igenom arbetsuppgifterna i detalj. Både sjuksköterskor och undersköterskor fick skriva upp allt de gjorde under en dag. Därefter fick de olika grupperna var för sig sortera upp vad som var undersköterskors uppgift, vad sjuksköterskor borde göra och vad som ska ligga på administrativ personal.

– Trots att de inte pratat med varandra var alla överens om vad som hörde till vem när de sedan jämförde resultatet.

Det här ledde till att man delade upp arbetsuppgifterna på ett annat sätt. Alla blev också mer nöjda med arbetsmiljön efter detta. Trots det lyckade resultatet fick det ingen fortsättning.

– Ledningen byttes ut och man återgick till det gamla arbetssättet. Det här är så djupt rotat i vården i hela landet att det är svårt att bryta. Man skulle behöva ha tydliga politiska direktiv och ett starkt stöd till avdelningscheferna för att bryta mönstren. För många blir det känsligt när man ska förändra arbetet i grunden, säger Camilla Fröjd.

För att klara av det behöver man avsätta resurser för utbildningsdagar och se över hur bemanningen ska se ut på avdelningarna.

– Andelen undersköterskor och sjuksköterskor kanske inte behöver vara 50-50, säger Camilla Fröjd.

Ett stort problem, menar hon, är också att sjukhusledningens inte lyssnar på sjuksköterskorna när de ska lösa rekryteringsproblemen. En projektgrupp har bildats med målet att skapa en hållbar sjuksköterskebemanning. I gruppen finns dock ingen representant för sjuksköterskorna med.

– Man försöker också strypa inhyrningen av bemanningssköterskor, men gör samtidigt inget för att förbättra situationen för sjuksköterskorna, det som är orsaken till att de gått till bemanningsbranschen. Det är ett förakt för hela yrkesgruppen. De föresöker strypa den fria arbetsmarknaden för sjuksköterskorna, säger Camilla Fröjd.

Långvarig brist

Akademiska sjukhuset har i många år haft problem med stängda vårdplatser till följd av brist på sjuksköterskor. Det har lett till långa väntetider på akutmottagningen för patienter som behöver läggas in på sjukhuset.

UNT har pratat med 59 av de sjuksköterskor som slutade under 2022 och många nämner en ohållbar arbetsmiljö, där orken inte längre räcker till för varken familj eller fritid, som en viktig orsak till att de lämnat sjukhuset.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!