Uppsala är en av flera kommuner som tillämpar så kallad relativ närhet vid urvalet till skolorna. Syftet är att alla elever som vill det ska få gå i en skola så nära hemmet som möjligt. Den elev som får störst olägenhet av att inte komma in på skolan ska få platsen när söktrycket är stort.
Relativ närhet är det värde man får fram när man tar avståndet från hemmet till den sökta skolan minus avståndet till den närmaste eller näst närmaste skolan. Ju högre siffra, desto större chans att komma in.
Men UNT har tidigare skrivit om hur orättvist systemet kan slå. Problem uppstår vid de skolor där många elever bor i närområdet. De elever som inte får plats på sin närmaste skola får också sämre chans att komma in även på övriga val. Den närmaste skolan, där de inte fick plats, används fortfarande som jämförelseskola. I årets skolval är det totalt 43 elever som sökt men inte fått plats på den närmaste skolan.
LÄS MER: Noll meter avgör vid Domarringen
LÄS MER: Kommunens skolplaceringar får bakläxa
LÄS MER: Delseger för kommunen
– Det är ganska tydligt att det blir konstigheter när kommunerna tillämpar den relativa närheten. Och när det drabbade oss tänkte vi att vi skulle försöka lösa problemet, säger Åsa Bertze, en förälder som själv råkat ut för problemet.
Hon och maken har en bakgrund i Uppsala men bor nu i Stockholm, som tillämpar ett liknande system som Uppsala. I deras fall blev resultatet att deras barn inte fick plats på någon av de tre närmaste skolorna.
Eftersom de båda arbetar som programmerare funderade de på hur problemet skulle kunna lösas.
– Det är ingen magi. Vi tillämpar välkända optimeringsmetoder på det här problemet. Relativ närhet är i grunden ett bra system, säger Åsa Bertze.
De använde Uppsala som exempel och lyckades lösa problemet så att den relativa närheten alltid räknar med en skola där eleven kan få plats. Dessutom hittade de flera fall där elever bara genom att byta plats med varandra kunde få sitt förstahandsval.
Åsa Bertze har skickat resultatet till flera kommuner som tillämpar relativ närhet för att visa att det finns alternativ .
– Vi vill framför allt få kommunerna att förstå att det de gör i dag inte blir bra och att det finns en lösning på problemet. Sen kan de anlita oss eller någon annan för att göra programmeringen. Det viktigaste är att få en ändring av tillämpningen.
På utbildningsförvaltningen i Uppsala har man dock inte ens svarat på paret Bertzes fråga om ett möte med kommunen där de visar hur man kan göra.
Giggi Thomson, chef för individstöd vid utbildningsförvaltningen, har trots flera påstötningar vägrat att låta sig intervjuas av UNT. Hon har bara svarat på frågor via mejl.
"Vårt system har prövats åtskilliga gånger i förvaltningsrätten. Hittills har samtliga ärenden dömts till kommunens fördel. Så länge det är så finner vi ingen anledning att ändra på systemet."
Men förvaltningsrätten prövar bara om föräldrarna lyckats bevisa att antagningen strider mot lagen, inte om systemet är rättvist och rimligt. Varför vill ni på kommunen inte ha ett rättvisare system?
"Alla system kan utvecklas och förbättras och därför gör vi nu en upphandling som kan tillgodose det."
Men i den upphandlingen finns inga kriterier för hur urvalet till skolorna ska gå till.
"Vi anser att det system vi nu tillämpar är det för tillfället bästa ur ett likvärdighetsperspektiv och vi har därför i detta skolvalet ingen önskan om att byta eller förändra systemet."
På vilket sätt skulle det vara sämre att göra jämförelsen i den relativa närheten mot en skola där eleven faktiskt kan erbjudas plats?
"Vi har inget mer att tillägga just nu."