För att en folkomröstning ska kunna fungera krävs tydliga alternativ där väljarna förstår vad frågan handlar om, och sedan ska det vara enkelt för politikerna att tolka resultatet, menar statsvetaren Karl-Oskar Lindgren.
– Ingen kan säga exakt vad folket tyckte i det här fallet.
Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, var kritisk redan när folkomröstningsfrågan presenterades för snart två år sedan. Nu har det första preliminära resultatet kommit, och efter att 49 procent av Uppsalaborna röstat ser det ut som att 43 procent av väljarna sade ja, 43 procent blankt och 14 procent nej.
Ännu återstår 3 000 röster som inte räknats, så resultatet kan komma att justeras. Men det finns mycket att säga om de första siffrorna, tycker Karl-Oskar Lindgren. Till att börja med har partierna inte varit överens om vad det är folkomröstningen handlar om, och nu är det som upplagt för partierna att göra olika tolkningar av vad resultatet innebär, menar han.
– Det är det stora problemet, det visste vi redan från början. Folk har ju delvis hörsammat ja-sidans syn på saken och röstat som de förordat. Men blankrösterna kan ju ha kommit från både folk som inte tycker att Uppsalaborna ska rösta om den här frågan över huvud taget, och de som hörsammat vad de borgerliga partierna sagt om att man bör rösta blankt.
Just vad en blank-röst innebär har varit föremål för het debatt, särskilt nu under valrörelsen. I kommunens kunskapsunderlag (där de beskriver folkomröstningens alternativ mer i detalj) står att en blankröst betyder att du väljer att inte ta ställning i frågan. Så säger också S, V, MP och UP, som uppmanat Uppsalaborna att rösta ja.
M, KD, C, L och SD har haft en annan syn på saken. De har kampanjat för att Uppsalaborna ska rösta blankt för att "underkänna folkomröstningen" och protestera mot det rödgröna styret.
Kan man använda en blankröst som en protest?
– Ja, det måste varje väljare få bestämma själv. Även om vi röstar på samma parti kan vi ju göra det av väldigt olika anledningar, så det måste man få göra även här, säger Karl-Oskar Lindgren.
Stefan Hanna (UP) firade på måndagen efter att 43 procent röstat ja.
Frågan handlade som bekant om hur Uppsala kommun ska byggas ut. En folkomröstning är inte bindande för politikerna, utan ska fungera rådgivande. I det här fallet inför att Uppsalas politiker ska enas om en ny översiktsplan 2028.
– Men frågan är om utfallet verkligen är en tydlig signal. Det är det de styrande politikerna måste sätta sig ner och fundera på, säger Karl-Oskar Lindgren.
Vad är det viktigt att politikerna gör nu?
– Att de visar att de har en process där de tagit till sig av resultatet av omröstningen, så att de som gått och röstat känner att de tas på allvar. Nu framstår det för en hel del som att det varit ganska mycket taktiskt spel kring tillkomsten och utformningen av folkomröstningen, vilket inte gynnat utfallet.
Firade gjorde även Therez Almerfors (M). Lika många hade ju röstat blankt.
Folkomröstningen kom till som en del av överenskommelsen mellan S och UP efter valet 2022. Och folkomröstningar som koncept har inte direkt fått sig en skjuts uppåt, tror Karl-Oskar Lindgren.
– Om man uppfattar att den här folkomröstningen huvudsakligen använts som en del i ett politiskt spel är det klart att det finns en risk att väljarna tappar förtroendet. Traditionellt får dåligt utförda folkomröstningar effekten att folk blir mer skeptiska till att hålla folkomröstningar.
Är det här en dåligt utförd folkomröstning, menar du?
– Ja det får vi se, men är så länge finns tydliga brister. Det är ett problem om det inte finns en gemensam syn på vad det är vi röstat om, säger Karl-Oskar Lindgren.