LÄS MER: Mamma åtalas för 15 mordförsök
LÄS MER: Rättegång om mordförsök mot sitt slut
– Det här liknar på många sätt en häxprocess, sa advokat Johan Rainer som tillsammans med sin kollega Nina Löwenhielm försvarar den unga kvinnan i Uppsala tingsrätt.
Försvaret hävdade att åklagarna gått för långt i sin utredning av kvinnans livshistoria och tagit fram personliga och känsliga uppgifter som inte har någon relevans för den egentliga sakfrågan. "En genomlysning för att gräva fram skit", löd försvarets omdöme av utredningsarbetet.
Åklagarnas syfte med sin utredning har bland annat varit att visa hur kvinnan tidigare agerat på ett sätt som stämmer väl överens med karaktärsdrag som återfinns hos föräldrar med den ovanliga diagnosen Münchhausen syndrom by proxy. Diagnosen utgör , enligt åklagarna, förklaringen till att kvinnan själv täppt för luftvägarna på barnet, i syfte att båda ska få sjukhusvård. Kvinnan har hela tiden nekat till misstankarna och hävdat att barnet drabbats av en rad anfall som läkarna inte kunnat hitta någon förklaring till.
Försvaret tillbakavisade både att kvinnan skulle lida av syndromet och att det alls går att ställa diagnosen utifrån vissa karaktärsdrag eller beteenden.
Försvaret hävdade också att åklagarna inte kunnat beskriva hur det egentligen skulle gått till när kvinnan försökt kväva sitt barn. Deras beskrivning av gärningarna har varit så oprecis att den inte håller måttet, enligt försvaret. LÄS MER: Expert i målet mot mamman
Åklagarna har tidigare pekat på att ingen vårdpersonal varit närvarande när ett anfall startat, trots att kvinnan och barnet i sex veckor vistades på Akademiska sjukhuset. Enligt åklagarna styrker det påståendet att kvinnan själv legat bakom anfallen. Men enligt försvaret finns inget märkligt i den omständigheten:
- Sköterskor stannar aldrig länge på ett behandlingsrum. Det finns inget besvärande för vår klient i att de inte befunnit sig på rummet vid anfallsstart, sade Johan Rainer.
Under dagen gick de på punkt för punkt gått igenom den långa raden av åtalspunkter mot kvinnan. I samtliga fall anser de att bevisen inte håller för fällande dom. De har bland annat pekat på att vårdpersonal lämnat sinsemellan motstridiga uppgifter och haft svårt att minnas vad som egenligen hänt, sedan de larmats till rummet där kvinnan och barnet vistades. I många fall ger sköterskornas uppgifter i själva verket stöd för kvinnans berättelse om anfallen, enligt försvaret.
De hävdar också att barnet haft flera anfall, liknande de som inträffade på sjukhuset, även sedan mamman blivit frihetsberövad. Enligt försvaret stämmer inte heller åklagarnas påstående om att inga andra personer blivit vittnen till de tidigare anfallen.
Rättegången har pågått sedan i februari och avslutades på onsdagen.