Enligt åklagarna har kvinnan själv framkallat barnets andningssvårigheter och andningsstopp, genom att täppa för näsa och mun. Kvinnan har hela tiden nekat till alla anklagelser.
En bärande del i åklagarnas bevisning går ut på att mamman alltid varit ensam med barnet när anfallen startat. Trots att kvinnan och barnet befann sig på sjukhus utlöstes inget av anfallen när personal var på rummet. Enligt åklagarna stärker det deras teori att hon själv framkallat alla anfall.
Kvinnan har i förhör uppgett att andra personer varit närvarande vid några tillfällen, bland andra två syskon som befunnit sig på salen i sjukhuset när barnet drabbades av anfall. Åklagaren pekade på att de närvarande barnen varit upptagna av sina surfplattor och mobiler vid besök på sjukhuset:
- Hon kan mycket väl ha täppt för andningen utan att något av syskonen reagerat på det, sammanfattade kammaråklagare Lena Jansson under pläderingen.
Åklagarna lyfte under förmiddagen också fram den händelse på Akademiska sjukhuset som ledde till att personalen larmade polis, som grep kvinnan på sjukhussalen den 3 juli förra året. Då hade en övervakningsutrustning ställts in på rummet som bland annat registrerade barnets hjärtverksamhet, men också spelade in bild och ljud från salen. Syftet var att försöka dokumentera inledningen till ett anfall, men misstankar fanns också bland personalen om att kvinnan själv kunde ligga bakom anfallen.
Filmsekvensen har tidigare under rättegången visats bakom stängda dörrar. På fredagen beskrev åklagaren innehållet på filmen. Enligt beskrivningen syns till en början kvinnan med barnet på axeln. Därefter flyttar hon sig ur bild och strax efteråt försämras ljudet.
- Vi menar att hon försökt manipulera mikrofonen, men misslyckats. Därför kan man fortfarande höra ljud från inspelningen, förklarade kammaråklagare Annika Bokefors.
På inspelningen hörs ljud från barnet som enligt åklagarna utlösts av kvinnans kvävningsförsök. Kort därpå kommer en sjuksköterska in på rummet och barnet läggs på sängen. Enligt åklagaren kan man på filmen se hur barnet kippar efter luft.
– Vi anser att det är bevisat att det är NN (den åtalade kvinnan) som framkallar barnets symptom genom att täppa för hans luftvägar. Det avbryts när personalen kommer in på rummet, summerade Annika Bokefors.
Senare under fredagen gick åklagarna igenom den mycket omfattande medicinska bevisningen, som bland annat visar att barnet genomgått ett stort antal avancerade undersökningar, utan att läkarna kunnat hitta någon orsak till anfallen.
Under pläderingen behandlar åklagarna också barnets tillstånd efter sjukhusvistelsen, då mamman suttit frihetsberövad. Enligt deras uppfattning har barnet inte vid något tillfälle drabbats av anfall av samma allvarliga karaktär som under tiden tillsammans med mamman på sjukhuset. Även den uppgiften tillbakavisas av försvaret.
Först på måndag avslutar åklagarna sin plädering. Då kommer de också att meddela vilket straff de anser att kvinnan ska ha, om domstolen kommer fram till att hon är skyldig. Åklagarnas teori är att hon lider av den ovanliga diagnosen Münchausen syndrom by proxy, som innebär att en förälder skadar sitt barn för att få sjukhusvård.
Rättegången har pågått sedan den 18 februari. På fredagen samlades rätten, åklagare, försvarare och den åtalade kvinnan för 34:e dagen i Uppsala tingsrätt. Rättegången avslutas i nästa vecka med försvarets plädering.