När Uppsalas styre – alltså S, V och MP – presenterade sin budget lade de tonvikten på skolan. Bland annat slopar de sparkraven i grundskolan och skjuter till extra pengar för fler lärare och specialpedagoger.
Men när alla oppositionspartier lagt fram sina egna budgetförslag, visar det sig att nästan alla lägger mer pengar på skolan än vad styret gör. Närmare bestämt mellan 136 och 570 miljoner mer på skolan åren 2024 till 2026.
Förklaringen? De flesta oppositionspartier har inte räknat med någon kostnad för spårväg.
Uppsalas partier är överens om att det behövs ny kollektivtrafik, men är oense om vilket alternativ som är bäst. Vissa skjuter fram investeringar kopplat till kollektivtrafiken. Andra budgeterar betydligt lägre kostnader för alternativet BRT (snabbussar) i stället.
Styret har å sin sida redan satt igång byggandet av spårvägen i Uppsala – förra veckan flyttades träd som stod i vägen – och planerar kostnader om cirka 1,5 miljarder kommande tre år.
Det är helt fel prioritering, tycker Ehsan Nasari (C).
Läget i Uppsala och omvärlden har på kort tid förändrats drastiskt, konstaterar han. Ett krig har brutit ut i Ukraina, Uppsala har drabbats av eskalerande gängvåld, och så är ekonomin hårt ansträngd till följd av inflationen.
Hade hans parti fått bestämma skulle därför satsningen på ny kollektivtrafik skjutas fram flera år.
– Oavsett om man väljer spårväg eller inte tycker vi att det är ansvarsfullt att skjuta fram de stora investeringarna. När vi har ett exceptionellt svårt samhällsläge i Uppsala, med tre mord i september, måste man kunna omprioritera. Skola och socialtjänst behöver stärkas för att vi ska kunna bryta det här.
Är inte det att bara skjuta problemen på framtiden? Någon gång måste ni ju bygga ut kollektivtrafiken?
– Självklart är det så, men flera prognoser säger att vi kommer ha en annan konjunktur om några år. Vi kan inte göra annat än planera utifrån det.
Erik Pelling (S) menar att styret klarar att göra båda samtidigt – satsa på skola och förebyggande insatser och sätta fart på spårvägsbyggandet.
Men är det rätt läge att göra detta just nu?
– Ja, vi tycker att det går att motivera både kortsiktigt och långsiktigt, säger Erik Pelling. Projektet gör att byggjobb uppstår här och nu, och på lång sikt behövs spårvägen för att stärka universiteten och näringslivet. Och tar vi inte ansvar för Uppsalas utveckling de kommande tio, femton åren har vi fortfarande inte löst framkomlighetsproblemen.
Liberalerna är eniga med styret om att spårvägen ska byggas, och i deras budget finns samma satsning. Samtidigt lägger de 239 miljoner mer än styret på skolan. Jennie Claesson (L) förklarar det delvis med att L valt att hålla sig på marginalen när det gäller kommunens överskott.
– Och så handlar det om hur man prioriterar.
Utvecklingspartiet demokraterna (UP) är i grunden emot spårvagnsprojektet och lägger i sin egen budget 790 miljoner på infrastruktur för "längre bussystem" i stället.
Men partiet har en överenskommmelse med S, som är hemlig. Medan Erik Pelling menar att UP är förbundna att i slutändan se till att styrets budget (med spårvägssatsningen) får majoritet, vill Stefan Hanna (UP) inte kommentera detta i förväg.
– Vi jobbar hårt för att få stöd för vår budget, som vi tycker har det bästa alternativet, säger han i stället.