Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att det kommer att bli en smärtsam period när man, för att få ordning på ekonomin, tvingas stänga vårdplatser.
Det är tydligt att de tilldelade resurserna inte räcker till för att driva Akademiska sjukhuset. Den senaste prognosen visar att årets förlust beräknas landa på hisnande en miljard kronor.
Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, lyfter frågan om att glappet mellan vad som är medicinskt möjligt och vad resurserna räcker till.
– Vi lägger mycket resurser på sjukvård. Och frågan är vad vi gör när de stora resurserna inte räcker till. Då måste vi prioritera och tänka mer på hur vi använder våra resurser. Det här är ingen ny diskussion, men den blir ännu tydligare nu, säger han.
Det här är en diskussion man behöver föra på lite längre sikt, enligt Johan Lugnegård. Men också i det kortare perspektivet kan man behöva minska det som man kallar det elektiva flödet, den planerade vården. Det här är metoder man fått ta till under både materialkrisen och pandemin.
Den ekonomiska situationen på Akademiska sjukhuset kan också tvinga fram mer drastiska metoder för att minska den inhyrda personalen. Det kan i sin tur leda till ännu fler stängda vårdplatser. För att ekvationen ska gå ihop kan man återigen behöva stoppa en del av den planerade vården.
– Då kan vi för att klara vår ekonomi behöva köställa vissa ingrepp. Produktionsavdelningen har fått ett uppdrag att titta på det och en diskussion har inletts om vad vi kan undvara just nu. Men det finns ingen färdig lista än på vilka behandlingar det kan handla om, säger Johan Lugnegård.
Akutmottagningen är den del av sjukhuset som drabbats hårdast av personalbristen när de inte kan skicka vidare inläggningsklara patienter till vårdavdelningarna.
I flera närliggande regioner har man redan gjort radikala neddragningar av den inhyrda personalen och med det tvingats stänga vårdplatser i den redan hårt pressade vården.
På Akademiska sjukhuset är stängda vårdplatser redan i dag ett bekymmer som skapar stora problem för både patienter och personal. Hittills har akutmottagningen varit den del av sjukhuset som drabbats hårdast, där man ofta har motsvarande en eller två hela vårdavdelningar med inläggningsklara patienter som väntar på en ledig vårdplats.
Samtidigt är även de ordinarie vårdavdelningarna hårt belastade. I genomsnitt har siffran över antalet överbeläggningar legat på strax över 50 patienter per dag i genomsnitt på Akademiska sjukhuset.
– Vi har samma tankar här i Uppsala som i grannregionerna. Men det blir en smärtsam period när man måste dra ner på antalet vårdplatser, säger Johan Lugnegård.
De patienter som söker vård akut måste man dock ta hand om, betonar Johan Lugnegård. Det gäller även vissa cancerdiagnoser där behandlingen inte kan vänta. Han vill dock inte ge några exempel på vilka patienter och diagnoser som kan tvingas vänta på vård om besparingarna slår till.
– Det kan jag inte svara på, det är en för komplex fråga. Men det finns en prioriteringsordning sedan mer än två decennier tillbaka. Den måste vi förhålla oss till.
Johan Lugnegård säger också att det inte alltid är något negativt att avstå från en viss behandling. Särskilt i livets slutskede, när den förväntade återstående livslängden är sex månader eller kortare, så ger det enligt vissa studier högre livskvalitet, utan att förkorta livslängden, om man beslutar om palliativ vård i stället för att sätta in aktiv behandling.
– Det finns alltid en gråzon och det är inte så att en viss behandling är nödvändig eller onödig. Vi behöver bli bättre på att se om patienten verkligen är betjänt av den behandling vi inleder, säger Johan Lugnegård.