Anette Skoglund säger att vårdplatsbristen gör att patienterna blir kvar länge på akutmottagningen.
Det är tre sjukhus i landet som sticker ut med långa väntetider på akutmottagningen i Socialstyrelsens jämförelsestatistik: Akademiska sjukhuset, Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset i Huddinge. Vid dessa sjukhus blev hälften av patienterna kvar på akuten i minst 6 timmar och 40 minuter innan de antingen kunde gå hem eller läggas in på en vårdplats. Skillnaden mellan de tre är i princip obefintlig.
I statistiken för de patienter som får vänta allra längst hamnar Akademiska sjukhuset ensamt i botten: Var tionde patient blev kvar på akuten i 18 timmar och 46 minuter eller mer, många över ett dygn. Här är det ett hopp ner till lasarettet i Ystad, som har de näst längsta tiderna för den den värst drabbade tiondelen av patienterna. De landar på 18 timmar blankt. Karolinska i Huddinge och Södersjukhuset klarar sig med 14 respektive 15 och en halv timme.
Tittar man över tid så ser man att situationen försämrats i flera år. Men det största tappet för Akademiska sjukhuset skedde under 2022.
Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin vid Akademiska sjukhuset, säger att situationen inte har blivit bättre under våren.
– Vi har brist på sjuksköterskor, vilket ger en brist på slutenvårdsplatser, säger Anette Skoglund.
Hur kommer det sig att det är så mycket värre på Akademiska sjukhuset än på andra sjukhus?
– Om jag ska spekulera så har vi en annan konkurrenssituation med inte minst life science-industrin. Många sjuksköterskor har också gått till bemanningssektorn. Vi ska försörja ett stort sjukhus med personal, säger hon
Situationen på sjukhuset i allmänhet och på akutmottagningen i synnerhet skapar också arbetsmiljöproblem. Skyddsombuden ser ingen ljusning för personalen.
Annika Hemström, skyddsombud på Akademiska sjukhuset, säger att man inte kan se någon ljusning för personalen på akutmottagningen.
– I dag är akuten sjukhusets största vårdavdelning, med mellan 20 och 40 patienter som väntar på vårdplats. Samtidigt ska de hantera det akuta flödet. Det är anmärkningsvärt att de förväntar sig att personalen ska kunna göra både och, säger Annika Hemström, skyddsombud för Vårdförbundet.
I januari krävde Arbetsmiljöverket att problemen måste lösas. Sjukhuset måste antingen tillföra mer resurser och personal, eller också plocka bort arbetsuppgifter för sjuksköterskor och undersköterskor vid akutmottagningen. Tidsfristen löpte ut i slutet av mars. Men enligt skyddsombuden ser man ingen skillnad.
– När vi går ut och säger ifrån får vi lite uppmärksamhet och det blir som ett andningshål när det är lite bättre i fyra, fem dagar. Men sen är vi tillbaka på samma ruta igen. Det är ett systemfel på sjukhuset. Och så länge man inte gör något åt det återkommer problemen, säger Annika Hemström.
Mikael Köhler jämför åtgärderna för att minska trycket på akutmottagningen med att skotta i snöstorm.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör, är formellt ansvarig i dialogen gentemot Arbetsmiljöverket.
– Vi jobbar för att förhindra inläggningarna, bland annat genom att föra över en del av patienterna till närvårdsavdelningarna. Men samtidigt kan vi se att inflödet till akuten ökar. Det är som att skotta i snöstorm, säger han.
Enligt Mikael Köhler håller man nu på och följer upp om åtgärderna haft effekt.
– Det är problematiskt att vi har så låg svarsfrekvens på de enkäter som personalen fått att fylla i.
Många säger att det är så stressigt att de inte ens hinner skriva avvikelserapporter. Hur ska de då hinna med en enkät?
– Det är en väldigt relevant fråga. Vi kommer också att titta på de data som vi följer över tid, säger Mikael Köhler.