Nya Sivia torg planeras få stora glaspartier och takterrass. Vy från Vaksalagatan. Exakt utseende bestäms senare.
Politikerna i plan- och byggnadsnämnden klubbade beslutet på torsdagen. Hela kvarteret vid Vaksalagatan-Salagatan, som egentligen har namnet Siv, tömdes redan hösten 2020 på boende och butiker och har sedan dess stått igenspikat. Fastighetsägaren har tidigare uppgett för UNT att rivningen kommer att inledas när detaljplanen vunnit laga kraft.
– Om allt går enligt planen så räknar vi med att påbörja rivningen i början av hösten, säger Fredrik Mässing, vd för Mässing Properties som är en av fastighetens ägare.
- Planerna innehåller en skybar med takterrass plus en terrass för hotelldelen som också får en 19 meter lång utomhuspool på taket, säger han.
Det nybyggda kvarteret blir något högre och större än dagens byggnader, med kontorsdelar i sex våningar och hotell i sju våningar. Den tidigare öppna innergården, som var parkeringsplats, ersätts med ett inglasat gårdsrum med grönska, öppet för hyresgäster och besökare i huset. Butiker och restaurang placeras i gatuplanen.
I dag består kvarteret av två bostadshus i sex våningar mot Vaksalagatan och Roslagsgatan. Mot Storgatan finns affärs- och kontorslokaler i två våningar och mot järnvägen butikslokaler i en våning.
– Äntligen kan vi sätta spaden i marken för nya byggnader som kommer att innebära ett lyft för Sivia torg. Hotell, kontor, restauranger och butiker medför fler jobbtillfällen och mer service till Uppsalaborna på en attraktiv plats, säger Ylva Stadell (S), ordförande för plan- och byggnadsnämnden, i ett pressmeddelande.
Byggplanen har väckt kritik bland annat från ledningen för Uppsalas konserthus, tvärs över gatan, som befarat att höjden på de nya husen kommer att påverka utsikten negativt från konserthuset. Byggnadshöjden sänktes under planeringsarbetet, efter kritiken. Enligt detaljplanen måste byggnaden ”utformas med hög arkitektonisk kvalitet” eftersom den ligger i ett centralt läge och syns på nära håll från foajévåningen i konserthuset.
Den nya detaljplanen innehåller också en gång- och cykelväg utmed järnvägen, intill kvarteret.
Kvarteret byggdes i början av 1960-talet och under det senaste decenniet har fastighetsägarna avlöst varandra. Alla har haft planer för att fräscha upp eller bygga om husen, men det är först nu som planeringen nått så långt som en godkänd detaljplan.
Förhoppningen från kommunen och ägarna är att det nybyggda kvarteret ska bidra med nytt folkliv i området och högre kvalitet på arkitekturen. I ett reportage i UNT förra året berättade arkitekten Monica Rahm, som arbetat med de planerade nya husen, att man strävat efter variation i höjder, fönstersättning, taklandskap, fasadmaterial och kulörer för att anpassa kvarteret till omgivningen och samtiden.