Här ses den åtalade mannen i 40-årsåldern spela piano på en musikvideo som lagts ut på nätet.
En scen ur en video på nätet: En man i vit skjorta sitter vid ett piano och spelar några toner. Den alldagliga sekvensen är bara några sekunder lång men har haft stor betydelse i ett oväntat sammanhang. Filmsnutten ingår nämligen i ett domstolsärende i Uppsala där 5 miljoner av skattebetalarnas pengar stått på spel.
Pianospelaren har allvarliga funktionshinder, vilket är väldokumenterat. Bakgrunden är att mannen, som idag är i 40-årsåldern, ska ha blivit så svårt skadad av en bomb i sitt tidigare hemland att han enligt egna uppgifter ständigt är i behov av personlig assistans. Mannen har anställt sina föräldrar och syskon som assistenter och ersättningen har tidvis varit mer än en miljon per år. Men med tiden har det uppstått frågetecken om han verkligen har så svåra besvär som han uppgett.
De senaste tjugo åren har han flyttat runt mellan olika kommuner, bland annat Uppsala, och det har gjort högst skilda bedömningar av hans hjälpbehov. Dokument som UNT tagit del av visar att till exempel Göteborgs stad utbetalade en assistansersättning på cirka 1,2 miljoner om året till mannen som uppgav att han inte ens kunde greppa ett klädesplagg.
Men Göteborgs stad började ana oråd. Varför kunde han under ett hembesök utföra betydligt fler sysslor än han sagt sig klara av? Och hur kunde han prata i telefon trots en svår hörselskada?
"Det tycks märkligt att de omfattande funktionshinder som hävdas inte har varit föremål för medicinska utredningar", noterade Göteborgs stad och stoppade assistansen. Men en arbetsterapeut, som är viktig för den här berättelsen, anlitades av mannen och förvaltningsrätten menade att hennes ord vägde så tungt att assistansen skulle fortsätta.
Inspelning av en musikvideo mannen i 40-årsåldern (i mitten) medverkade. Enligt den arbetsterapeut mannen anlitat behövde han hjälp med i stort sett allt.
När han senare planerade att flytta till Sigtuna ansökte han om assistans all vaken tid, men enligt kommunens bedömning räckte fyra timmar per dag. Då beslöt han istället att flytta till Umeå för att studera. Umeå kommun beviljade 16 timmars assistans per dag utan att ens ha träffat honom, ett beslut som till stor del baserades på utlåtandet av samma arbetsterapeut som han tidigare anlitat.
Ett krav för assistanspengarna var att han bosatte sig i Umeå. En vår för ett knappt tiotal år sedan meddelade mannen kommunen att han flyttat till Umeå och fick då assistans för 1,4 miljoner om året.
Tack vare ersättningen kunde han resa mycket. Ett exempel är en sex veckors resa till Turkiet där flyg, hotell och traktamente till assistenterna kostade 125 000 kronor. Enligt journaler uppgav mannen att han sparade 27 000 kronor per månad till sina resor.
Efter en tid upptäckte kommunen att assistenterna, det vill säga hans familjemedlemmar, var skrivna i Märsta, 60 mil bort. Men mannen förklarade att de bodde i hans studentlägenhet i Umeå när de arbetade.
Kommunen polisanmälde misstankar om att han inte alls bodde i Umeå. Polisens kartläggning av var han använt sitt kontokort visade att mannen vistats 69 dagar i Umeå medan han varit 1 154 dagar på andra platser. Under den treårsperiod han sagt sig bo i Umeå ska han ha varit utomlands ett år.
Mannen och tre anhöriga som arbetat som assistenter åt honom har åtalats i Umeå för bidragsbrott.
Utöver assistans på 16 timmar per dygn beviljades han 30 timmars hjälp i veckan för att förflytta sig på universitetet. Kommunen betalade ut 118 000 kronor innan det upptäcktes att han aldrig börjat studera.
Vidare visade det sig att assistenterna brukade sjukskriva sig varannan vecka. När den ena blev frisk blev den andra sjuk. Den sjukskrivna assistenten fick sjuklön samtidigt som kommunen betalade extra för sjukvikarien. Familjen begärde totalt 140 000 kronor i vikarieersättning.
Efterhand hade Umeå kommun börjat tvivla på mannens hjälpbehov. Han hade dagliga epilepsianfall som gjorde att han flera gånger ramlat och skadat sig. Det var i alla fall vad som stod i intyg från den arbetsterapeut han brukade anlita och vars flygresa till Umeå han bekostat.
På grund av fallrisken ansågs han behöva ständig tillsyn och hade därför extra assistans för drygt en halv miljon per år. Kommunen konstaterade att han uteblivit från läkarundersökningar om sin epilepsi och att han under sina år i Umeå aldrig ska ha sökt vård för några fallskador.
Det ledde till att kommunen halverade assistansen. Förvaltningsrätten konstaterade att uppgifterna om epilepsin kom från mannen själv och att de var "motstridiga".
I det läget flyttade han till Uppsala där kommunen beviljade 15 timmars assistans per dygn, bland annat på grund av uppgifterna om epilepsin samt att han hade nedsatt kraft i händerna. På grund av de dåvarande sekretessreglerna hade Uppsala kommun inte rätt att få ut uppgifter från Umeå om hur assistansen fungerat där.
Men efter en tid hittade Uppsala kommun filmen på nätet där mannen spelar piano. Då hade han mottagit totalt 3,4 miljoner från kommunen men 2020 stoppades utbetalningarna. Enligt förvaltningsrätten visade bilderna från nätet att de medicinska underlagen inte stämde. Domstolen menade att han "överdrivit sitt hjälpbehov" och att det handlade om "oriktiga eller vilseledande uppgifter".
Den åtalade mannen har "överdrivit sitt hjälpbehov på ett sådant sätt att det är fråga om att lämna oriktiga eller vilseledande uppgifter". Ur dom från förvaltningsrätten i Uppsala, 2021.
Trots att domstolen fastställde att mannen inte hade rätt till assistanspengarna tvingades kommunen betala ut cirka 100 000 kronor per månad i två år till. Orsaken var att domstolen först fattade ett tillfälligt beslut och sedan dröjde det nästan två år innan rätten slutligen stoppade utbetalningarna. Under tiden mottog han ytterligare två miljoner av Uppsala kommun som idag har ett krav mot mannen på totalt 5,5 miljoner.
Mannens familjemedlemmar har arbetat som hans assistenter. Ersättningarna har periodvis uppgått till över en miljon kronor per år.
För att få administrativ hjälp har mannen under åren anlitat tre assistansbolag som alla avbrutit kontrakten efter fuskmisstankar. Ett av bolagen befarade att familjen "använder assistansen på ett felaktigt sätt för att få ut så stor ersättning som möjligt".
Assistansbolaget Humana i Umeå började tvivla på mannens hjälpbehov då han under ett möte klarade att lyfta en kaffemugg och ta ur saker ur en väska.
I oktober åtalades mannen och tre av hans familjemedlemmar för grovt bidragsbrott mot Umeå kommun. Enligt åklagaren har mannen och hans tre assistenter felaktigt uppgett att han bodde i Umeå medan han i verkligheten bodde i Märsta. På så vis ska kommunen ha vilseletts att betala ut 5 miljoner. De åtalade förnekar brott.
Även Uppsala kommun har polisanmält samme man. Förundersökningen har lagts ner i avvaktan på rättegången i Umeå. Om han frias där kan utredningen i Uppsala komma att återupptas.
Mia Sjöstedt, kammaråklagare i Uppsala, uppger att utredningen mot mannen i 40-årsåldern kan återupptas om han frias i bedrägerimålet i Umeå tingsrätt.
Eftersom förundersökningen i Uppsala inte är avslutad kan åklagaren Mia Sjöstedt inte uttala sig om huruvida hon anser att han begått brott eller inte i Uppsala.
UNT har sökt den åtalade mannens försvarare utan framgång.