2020 polisanmälde Uppsala kommun en 37-årig man som misstänktes ha ljugit om sitt funktionshinder. 37-åringen hade beviljats personlig assistans upp till 15 timmar per dygn vilket utfördes av hans släktingar. Kostnaden för assistansen, som betalades av kommunen, uppgick till cirka 1,4 miljoner per år.
Det var fastställt att mannen verkligen var funktionshindrad men frågan var i vilken utsträckning och om han behövde assistenter. Han hade fått assistans bland annat för att han haft "nedsatt kraft och rörlighet i armar och händer". I utredningar hade 37-åringen uppgett att han varken kunde borsta tänderna eller greppa klädesplagg.
Men kommunen hittade bilder och filmer där mannen obehindrat verkade använda sina armar och händer. Bland annat spelade han trumma och kastade saker med händerna. När de nya uppgifterna kom fram 2020 drog kommunen in hans assistans och krävde två miljoner kronor i återbetalning.
Men 37-åringen överklagade till förvaltningsrätten och hävdade att han inte alls överdrivit sitt handikapp. Förvaltningsrätten beslöt att det inte gick att avsluta hans assistans direkt utan saken behövde först utredas.
Domstolen fattade ett tillfälligt beslut som innebar att mannen hade rätt till assistansersättning i avvaktan på den slutgiltiga domen. Det i sin tur medförde att kommunen var tvungen att fortsätta betala drygt 100 000 kronor per månad för att hans släktingar skulle sköta om honom.
Månaderna gick och först efter ett och ett halvt års handläggning kom förvaltningsrätten med sin definitiva dom. Domstolen skrev att 37-åringen lämnat "oriktiga uppgifter om sin funktionsnedsättning" och att ersättningen för hans personliga assistans betalats ut på felaktiga grunder.
Domen innebar att kommunen hade rätt att återkräva de 2 miljoner kronor som mannen fått ut felaktigt innan domstolen startade sin utredning. Men under de 1,5 år som utredningen pågick hade kommunen alltså varit tvungen att fortsätta betala ut pengar. Under domstolens handläggningstid hade mannen mottagit ytterligare 2 miljoner för assistans.
I och med att mannen överklagat kommunens beslut att dra in assistansen "har han på nytt lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter i syfte att behålla insatsen", skriver förvaltningsrätten. Därmed ges kommunen rätt att kräva pengarna tillbaka. Totalt ska 37-åringen alltså ha fått ut 4 miljoner på falska grunder. Med tanke på att mannens årsinkomst varit runt 100 000 kronor de senaste åren är frågan om kommunen kan återfå några pengar.
Kommunen skriver i en inlaga att pengarna sannolikt inte använts för att ge personlig assistans eftersom den på papperet utförts av mannens släktingar som "får förutsättas ha haft insikt i att NN (mannen) inte haft behov av personlig assistans".
37-åringen har tidigare bott i Göteborg. 2013, då han haft assistans tolv timmar per dag i sex år, stoppades insatserna sedan det enligt Göteborgs kommun framkommit "motsägelsefulla omständigheter" kring de uppgifter han lämnat om sitt funktionshinder.
Mannen utreds för grovt bidragsbrott av åklagare i Umeå. Han misstänks ha mottagit ersättning för personlig assistans från Umeå kommun i fyra år, trots att han inte bott i Umeå. Enligt kammaråklagare Anders Norberg är polisutredningen klar men beslut i åtalsfrågan har ännu inte fattats.