Uppsala kommun har hittat foton på mannen där han enligt förvaltningsrätten "syns lyfta och använda sina armar på ett sätt som motsäger uppgifterna i de medicinska underlagen".
Uppsala kommun har polisanmält en 36-årig man som påstås ha ljugit om sitt funktionshinder. 2017 bedömde kommunen att han hade "multipla funktionsnedsättningar av såväl fysiskt som psykiskt slag". Mannen ansågs ha så stora svårigheter att han fick personlig assistans 15 timmar per dygn. Han har vårdats av anhöriga och ersättningen har varit cirka 1,4 miljoner per år.
Det är oomtvistat att mannen verkligen är funktionshindrad men frågan är i vilken omfattning. Förvaltningsrätten fastställer nu att 36-åringen överdrivit sitt hjälpbehov och anser att han lämnat "oriktiga eller vilseledande uppgifter". Han ska därför betala tillbaka 3,3 miljoner kronor som han felaktigt fått i ersättning.
Domen bygger på att kommunen hittat bilder och filmklipp på mannen. Han har fått assistans bland annat för att han haft "nedsatt kraft och rörlighet i armar och händer". Men domstolen konstaterar att han på bilderna "syns lyfta och använda sina armar på ett sätt som motsäger uppgifterna i de medicinska underlagen".
I utredningar har mannen uppgett att han varken kan borsta tänderna eller greppa klädesplagg. På bilder, som UNT tagit del av, syns han dock kasta föremål, till synes utan svårigheter.
I en inlaga till domstolen skriver 36-åringen att det inte går att dra några säkra slutsatser om hans funktionshinder utifrån filmerna. Han menar även att kommunen inte lyckats bevisa att han lämnat oriktiga uppgifter.
"Varken höger eller vänster hand kan användas för att greppa plagg", står det i en utredning om mannen som ifrågasatts av Göteborgs kommun. Fotot, som tagits av UNT i ett annat sammanhang, ingår i förvaltningsrättens utredning.
Kommunens polisanmälan mot mannen handläggs av Mia Sjöstedt, kammaråklagare i Uppsala. Hon uppger att förundersökningen är i sin linda och vill ännu inte kommentera.
36-åringen utreds även av åklagare i Umeå. I det fallet gäller misstankarna grovt bidragsbrott.
– Mannen misstänks ha mottagit ersättning för personlig assistans från Umeå kommun under 2014–2017, trots att han inte bott i Umeå, säger Marie Andersson, kammaråklagare i Umeå.
Hon säger att utredningen rör miljonbelopp men vill inte precisera summan.
36-åringen har uppgett att han behöver hjälp med att borsta tänderna och kamma håret. Den här bilden på mannen tog en UNT-reporter 2014.
Mannen har tidigare bott i Göteborg. 2013, då han under sex år haft assistans tolv timmar per dag, stoppades insatserna sedan det enligt Göteborgs kommun framkommit "motsägelsefulla omständigheter" kring uppgifterna han lämnat om sitt funktionshinder.
Förvaltningsrätten upphävde dock avslaget och utbetalningarna fortsatte. Han har även bott i Sigtuna kommun där han begärde assistans under all sin vakna tid. Men kommunen bedömde hans behov till endast fyra timmars assistans per dag.
Om en person missbrukar systemet genom att begära ersättning för personlig assistans på flera håll i landet kan det vara svårt för kommuner att kontrollera.
– För att en kommun ska få ut handlingar i ett individärende krävs att personen ger sitt medgivande. På grund av sekretess får handlingarna i annat fall inte lämnas ut, säger Jill Hägglund vid omsorgsförvaltningen i Uppsala.
Enligt förvaltningsrätten i Uppsala saknas medicinska underlag som "objektivt, tydligt och utförligt" beskriver 36-åringens funktionshinder. Trots det betalade Uppsala kommun alltså ut drygt tre miljoner kronor.
Eva Christiernin (S), ordförande i äldrenämnden i Uppsala, tyckar att vård av nära anhöriga ofta har negativa inslag.
36-åringen beviljades insatserna 2017 av omsorgsnämnden då Eva Christiernin (S) var ordförande.
– Det låter mycket märkligt. Huvudregeln är att det alltid ska finns ett medicinskt underlag, uppger Eva Christiernin.
36-åringen har anställt nära anhöriga som personliga assistenter. Eva Christiernin tycker att vård av anhöriga kan ha negativa inslag.
– Det sociala livet krymper för vårdtagaren om han eller hon bara sköts om av sina släktingar. Det finns även en risk att vårdtagaren hamnar i en beroendeställning gentemot anhörigvårdarna, säger Eva Christiernin.
Hon betonar att det finns undantag, till exempel då föräldrar arbetar som anhörigvårdare åt sina egna barn när de är små.
Eva Christiernin påpekar att det även finns risk för bidragsfusk om en hel familj är beroende av olika former av inkomster från vård av närstående.
Enligt Eva Christiernin, numera ordförande i äldrenämnden, ger kommunen ofta avslag när någon vill ta hand om en anhörig vid hemtjänst eller andra insatser som omfattas av socialtjänstlagen. Men gäller det personlig assistans regleras den av LSS, lag om särskild service till funktionshindrade. Vid LSS har nämnden inte rätt att avslå om den funktionshindrade vill att insatserna utförs av anhöriga.
UNT har sökt 36-åringens juridiska ombud.