Äldre personer som blir uppringda och förmås att logga in på sin bank har blivit ett vanligt sätt för bedragare att lura till sig pengar.
Anmälningarna av brott mot brottsbalken i Uppsala sjunker. I fjol anmäldes 8 022 brott mot brottsbalken räknat per 100 000 invånare i Uppsala. Det innebär att anmälningarna minskade med 4 procent mellan 2020 och 2021.
Det är den lägsta siffran sedan 1996 då statistiken började föras och en minskning med cirka 25 procent sedan toppåren i slutet av 1990–talet. Brott mot brottsbalken är en bred kategori som innefattar vad som brukar kallas vardagsbrott, bland annat misshandel, stölder, rån, sexualbrott och bedrägerier.
Även i riket som helhet syns en minskning i anmälda brottsbalksbrott per 100 000 invånare och fjolårets siffra för Sverige är den lägsta på 15 år.
UNT har valt att granska anmälningar per 100 000 invånare, beroende på att Uppsalas befolkning stadigt växer. Men även om man tittar på det totala antalet brottsbalksbrott, utan att slå ut dem per invånare, har det skett en minskning. Mellan 2020 och 2021 sjönk det totala antalet anmälningar i dessa brottskategorier i Uppsala med 3 procent.
Det finns flera indikationer på att färre ungdomar i Sverige ägnar sig åt brott. Det uppger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, betonar att det är svårt att dra långtgående slutsatser av anmälningsstatistiken eftersom den ofta innehåller stora mörkertal. Hur ser då verkligheten ut om man gör en grov summering?
– Bilden är blandad. Sammanfattningsvis kan man säga att brottsligheten ligger ganska konstant, med en viss tendens till minskning, uppger Jerzy Sarnecki.
Enligt honom är det belagt i forskningen att stölder och flera andra tillgreppsbrott går ner. En förklaring är bättre lås och larm. Eftersom tillgreppsbrott är en så stor brottskategori pressar den ner anmälningssiffrorna i stort.
Stöldbrotten minskar sedan en följd av år. En förklaring är ökad användning av bland annat lås, larm och övervakningskameror.
Vad gäller våldsbrotten har de gått ner något, uppger Jerzy Sarnecki.
– Under lång tid ökade våldsbrotten kraftigt men sedan ett tiotal år har de minskat lite, säger han.
Den uppgiften ligger i linje med statistiken för Uppsala. Antalet anmälningar om misshandel per 100 000 invånare i Uppsala har gått ner med 29 procent jämfört med 2010 då våldsanmälningarna kulminerade.
Jämfört med för ett decennium sedan anmäls betydligt färre misshandelsbrott i Uppsala räknat per 100 000 invånare.
Att polisen får in färre anmälningar om våldsbrott skulle kunna bero på att folk struntar i att anmäla. Men det tror inte Jerzy Sarnecki - enligt honom har anmälningsbenägen tvärtom ökat.
– Jämfört med förr anmäls en större andel av våldsbrotten. Det beror på att toleransen för fysiska kränkningar, och även för sexualbrott, har minskat.
Forskning visar att den grova brottsligheten utförs av en krympande andel unga män.
Bilden visar poliser på plats efter en skottlossning i Göteborg i juli då en person skadades.
Ett tecken på att brottsligheten kan vara på nedgång är att allt färre unga i Sverige döms för brott. Bland män födda 1960 hade var tredje person lagförts (straffats) vid 25 års ålder. Bland män födda 1990 hade bara var femte lagförts vid fyllda 25.
Att en krympande andel unga män fälls för brott, kan det bero på att brotten inte utreds av polisen?
– Det är en möjlighet. Men det finns flera indikationer på att färre unga deltar i brott, säger Jerzy Sarnecki.
Samtidigt som stölder och andra tillgreppsbrott minskat har datorrelaterad brottslighet ökat.
Att delar av kriminaliteten tycks vara på nedgång är inte unikt för Sverige. Enligt Jerzy Sarnecki finns samma tendens i flera andra västländer.
Vad kan det bero på att delar av brottsligheten verkar sjunka? Bland de orsaker som brukar lyftas fram finns allt från stigande genomsnittsålder till minskad fattigdom.
– Förklaringarna beror på vilken brottstyp man pratar om. För exempelvis våldsbrotten i Sverige sammanhänger den sjunkande tendensen bland annat med att ungdomar konsumerar mindre alkohol, uppger Jerzy Sarnecki.
Konsumtionen av alkohol bland ungdomar har gått ner kraftigt de senaste decennierna vilket ofta ses som en av flera förklaringar till minskat våld.
Samtidigt framhåller han att vissa brottskategorier ökar. I takt med datoriseringen har nätbedrägerier och annan it-relaterad kriminalitet vuxit kraftigt. Även organiserad kriminalitet och brott mot välfärdssystemen är enligt honom växande problem. En annan mycket allvarlig fråga är givetvis skjutningarna som ligger på en betydligt högre nivå än för ett tiotal år sedan.
De senaste åren har en rad straff skärpts. Är det rätt väg för att få ner brottsligheten?
– Det viktigaste är att upptäcksrisken ökar. Om en person som begår brott inte åker fast spelar det ingen roll om straffet kan bli ett eller två års fängelse.
Brottsdebatten domineras av skjutningar. Att delar av kriminaliteten går ner rapporteras det mer sällan om. På bilden kriminologen Jerzy Sarnecki och statsminister Magdalena Andersson (S).
Forskarnas tes om att allt färre deltar i brott stämmer dåligt med den bild av brottsligheten som ges i medierna, där rapporteringen ofta domineras av gängkrig och skjutningar.
– Inte minst nu inför valet förekommer en kraftig fokusering på brott. Men politikerna fokuserar bara på vissa typer av brott medan annan brottslighet inte alls lyfts upp i debatten, kommenterar Jerzy Sarnecki.