Lagföringsstatistik för två miljoner personer i Sverige ligger bakom rapporten från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. En av forskarna är Fredrik Sivertsson.
80 procent av svenskarna tror att brottsligheten i Sverige ökar. Men i själva verket är den långsiktiga brottstrenden sjunkande.
Bland unga män har antalet lagföringar, det vill säga straff för brott, krympt rejält de senaste decennierna. För exempelvis 18-20-åriga män, som är de allra mest brottsaktiva årskullarna, är minskningen 45 procent sedan 1980-talet.
Det visar en forskningsrapport från kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Rapporten är en av de mest omfattande av sitt slag i Sverige. Den innehåller data för två miljoner individer och visar hur brottsligheten förändrats de senaste 40 åren.
Bland män födda 1960 hade var tredje blivit lagförd vid 25 års ålder. Bland män födda 1990 hade bara var femte lagförts vid fyllda 25. Eftersom få inleder en brottskarriär efter att de fyllt 25 år finns förutsättningar för en positiv utveckling.
– En rimlig slutsats är att detta kan få brottsligheten att minska ytterligare på sikt, tror Fredrik Sivertsson, en av forskarna bakom rapporten "Den ojämlika brottsligheten".
Att färre unga lagförs för brott, kan det bero på att polisen blivit sämre på att klara upp brott?
– Det kan påverka resultatet men förändrar inte den övergripande trenden, uppger Fredrik Sivertsson.
Som alltid med brottsstatistik är frågan komplex.
– Traditionell gatubrottslighet, i synnerhet stöldbrott, har minskat. Men samtidigt har det skett en ökning av vissa allvarliga brott som skjutningar och sprängningar, säger Fredrik Sivertsson.
Ett fåtal personer begår en mycket stor del av brotten. En procent av de 25-åriga männen står för cirka 35 procent av alla lagföringar i sin årskull. En förändring är att den här lilla klicken tycks svara för en ökande del av brottsligheten.
En annan del av rapporten handlar om sambandet mellan brottslighet, invandrarbakgrund och utanförskap.
En grupp som sticker ut i brottsstatistiken är män med invandrarbakgrund, det vill säga personer som är födda i Sverige av utrikesfödda föräldrar. Sannolikheten för att de ska ha lagförts för brott är betydligt högre än för de som är födda i Sverige av svenskfödda föräldrar.
För att få en förklaring till skillnaderna har forskarna granskat 24-åriga män som dömts minst fyra gånger.
Det är ungefär tre gånger vanligare att 24-åringar med invandrarbakgrund har blivit lagförda vid upprepade tillfällen jämfört med svenskfödda med svenska föräldrar. Det gäller om man tittar på personer från samtliga inkomstklasser.
Men om 24-åringarna sorteras efter föräldrarnas inkomster framträder en annan bild. Då visar det sig att skillnaderna i brottslighet mellan etniska svenskar och dem med invandrarbakgrund krymper betydligt.
Bland 24-åriga etniska svenskar från låginkomstfamiljer har 8 procent lagförts för brott ett flertal gånger. Bland motsvarande grupp 24-åringar med invandrarbakgrund är siffran 12 procent.
En viktig orsak till att någon hamnar i kriminalitet tycks alltså vara familjens inkomstnivå, snarare än etnisk härkomst.
En trend de senaste åren är att det blivit fler 24-åringar från låginkomstfamiljer med invandrarbakgrund som dömts för brott flera gånger.
Samtidigt har ojämlikheten ökat. Andelen etniska svenskar som växer upp i ett låginkomsthushåll har halverats sedan 1990-talet. För personer med invandrarbakgrund däremot har den andelen nästan fördubblats.