En 23-åring dömdes till drygt tolv års fängelse för den här skjutningen i Gottsunda centrum 2019.
Under 2020 skedde 366 skjutningar i Sverige, det vill säga i snitt en skottlossning per dag. I många bostadsområden är kriminella gäng en ständig plåga, därför kan det förvåna många att det bland kriminologer pågår helt andra diskussioner.
Enligt flera forskningsrapporter är kriminaliteten på nedgång i en rad länder. Det har gett upphov till begreppet "crime drop", som kallats det mest betydelsefulla fenomenet inom kriminologin i modern tid.
Hur går det här ihop med alla skjutningar och rubriker om allt grövre brottslighet bland unga?
– Den minskning av kriminalitet som skett i Sverige och en rad andra västländer omfattar en tidsperiod på flera decennier, säger Fredrik Sivertsson, forskare på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Däremot har det i Sverige skett en ökning av skjutningar kopplad till grov gängkriminalitet, men där handlar det om förändringar som skett bara de senaste tio åren.
Fredrik Sivertsson säger att den nedgång i brottsligheten som forskarna talar om gäller kriminaliteten i stort men han betonar samtidigt att det finns omfattande skillnader mellan olika kategorier av brott och mellan olika grupper i samhället.
Tidigare i år kom en stor undersökning som belyser frågan om fallande brottslighet internationellt. Under en rad år har personer i 40 länder i Europa tillfrågats om de drabbats av stöld, våld eller rån de senaste tolv månaderna. Totalt handlar det om uppgifter från 447 000 individer.
Under perioden 2006–2019 minskade andelen som drabbats av stöldbrott från 13 till 9 procent medan andelen som utsatts för rån eller våld sjönk från 4 till 3 procent. Det framgår av rapporten som redovisats i tidskriften Journal of Quantitative Criminology.
Vad beror den här utvecklingen på? Experterna är oense men bland de förklaringar som lyfts fram finns bland annat åldrande befolkning, att färre lever i fattigdom, minskad alkoholkonsumtion samt bättre lås och larm.
Minskat berusningsdrickande tros vara en orsak till att krogvåldet minskar.
En annan undersökning, som bygger på data från två miljoner individer i Sverige, har kartlagt hur brottsligheten bland unga vuxna förändrats de senaste 40 åren. Slutsatsen är att kriminaliteten gått ner kraftigt vad gäller hur stor andel i de olika årskullarna som lagförts, det vill säga blivit dömda för brott.
Bland de män som fötts 1960 hade en av tre blivit lagförd när personerna uppnått 25 år. Men 30 år senare hade det skett en stor förändring. Bland de män som fötts 1990 hade bara en av fem lagförts vid 25 års ålder.
För exempelvis 18–20-åriga män, som är de allra mest brottsaktiva årskullarna, är skillnaden 45 procent färre lagförda sedan 1980-talet. Studien har gjorts av bland andra Fredrik Sivertsson.
Internationell forskning tyder på att vissa brottskategorier går ner i flera västländer.
Hur stor del av de yngre som ägnar sig åt brott har avgörande betydelse för framtidens kriminalitet. Om en person avhåller sig från brott under hela uppväxten ökar sannolikheten att hen blir laglydig även längre fram. Orsaken är att få startar en kriminell karriär i medelåldern.
En färsk studie från Malmö universitet om ungdomsbrott bygger på enkäter bland elever i årskurs nio runt om i Sverige. Under närmare två decennier har niondeklassare, totalt 49 000 elever, besvarat frågor om de under det senaste året gjort sig skyldiga till allt från klotter till skjutningar. Rapporten visar att elevernas brottsdeltagande i stort sett halverades mellan 1999 och 2017, enligt vad de själva uppgett.
En kommande rapport från Fredrik Sivertsson visar att en minskande andel unga män döms för våldsbrott. Han har undersökt hur många som lagförts för våldsbrott innan de fyllt 20 år. Bland män födda 1985 rörde det sig om fem procent. Bland dem som var födda 1997 hade det skett en nedgång, där var det drygt 3 procent som lagförts för våldsbrott.
En procent av de 15-20-åriga pojkar i Sverige som döms för våldsbrott ligger bakom 50 procent av fallen.
Samtidigt finns en mycket liten grupp som står för en fortsatt hög andel av brottsligheten. Av de män som föddes i mitten av 1980-talet svarade den mest belastade procentandelen för omkring 50 procent av alla våldsbrott när dessa personer var mellan 15 och 20 år gamla. Siffran hade inte gått ner för dem som var födda i slutet av 1990-talet; även bland dem var det en procent som låg bakom 50 procent av våldsbrotten när de var mellan 15 och 20 år.
– Det här tyder på att brottsligheten polariserats. Det vill säga att det är en minskande andel inom den breda massan ungdomar som lagförs för brott. Det rör sig om en mycket liten grupp som tidigt dras in i brottslighet och det är dem som debatten kring gängkriminalitet och skjutvapenvåld handlar om, säger Fredrik Sivertsson.