29-åringen hade en lång historia av psykisk ohälsa och var dömd för flera våldsbrott när hon vid lunchtid en dag i december förra året angrep 78-åringen som promenerade med sin rullator. Kvinnorna var inte bekanta med varandra. 78-åringen sparkades ned på marken där hon fick en serie slag och sparkar mot kroppen och huvudet. Hon fick mycket svåra skador och avled på platsen.
Överfallet fångades av en övervakningskamera. Via filmen och vittnesuppgifter riktades misstankarna snabbt mot den 29-åriga kvinnan, som sedan tidigare var känd av polisen. Hon greps kort efter händelsen.
Nu dömer Uppsala tingsrätt kvinnan till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Vid rättegången nekade hon till brott och förklarade att hon inte har något minne av händelsen, men enligt tingsrätten är det klarlagt genom den omfattande bevisningen att hon är skyldig till överfallet. Hon hade bland annat den avlidna kvinnans blod på sina kläder.
– Den döda kvinnan har angripits på ett oerhört hänsynslöst sätt. Händelseförloppet har varit utdraget och hon måste ha uppfattat och varit medveten om vad som hände under åtminstone inledningen av det, säger rättens ordförande Johan Lundberg.
Kvinnan döms för mord på 78-åringen och för överfall på flera andra personer som råkat komma i hennes väg. Bara minuter efter överfallet på 78-åringen angrep hon två andra kvinnor i området som blev slagna i ansiktet.
Hon fälls också för att ha sparkat omkull en kvinna på en tunnelbanestation i Stockholm, sparkat en biljettkontrollant i magen, slagit och hällt hett vatten på en sjuksköterska samt dödshotat två andra vårdanställda på Akademiska sjukhuset.
29-åringen frias samtidigt från ett åtal om att ha misshandlat två kvinnor utomhus, dagen innan mordet, eftersom bevisen på den punkten inte anses tillräckliga.
En rättspsykiatrisk undersökning har kommit fram till att kvinnan lider av en allvarlig psykisk störning och var påverkad av störningen vid överfallet på 78-åringen. Det finns också risk att hon begår nya brott till följd av störningen, enligt undersökningen.
Kvinnan döms att betala skadestånd till den dödade kvinnans anhöriga och till de personer som hon misshandlat eller hotat, sammanlagt närmare en halv miljon kronor. Hon blir kvar i häkte tills den rättspsykiatriska vården kan inledas.
Som UNT tidigare rapporterat bedömde vården i början av 2023 att det fanns betydande risk för att kvinnan skulle använda våld. Senare på våren avslutades en period av tvångsvård inom den öppna psykiatrin och övergick i frivillig vård.
En poliskälla har tidigare i UNT kritiserat vården för att inte ta kvinnans våldsbenägenhet på tillräckligt stort allvar. Enligt polisen var hon en fara både för sig själv och för andra. Även åklagare i Uppsala delar kritiken mot den psykiatriska vården och anser att 29-åringen är ett av flera exempel på våldsbenägna personer som inte fått tillräcklig hjälp.
Ansvariga inom psykiatrivården i Uppsala har inte velat bemöta kritiken men betonat att tvångsvård bara är aktuellt under särskilda förutsättningar och styrs av flera lagar. Forskaren Moa Dahlén, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet, har konstaterat att vårdens fokus är patienternas vårdbehov, inte samhällsskydd. Det är höga trösklar innan någon kan tvingas till vård och det är oklart vem som har juridiskt ansvar för sjuka personer med hög risk att bruka våld, enligt forskaren.