Karin Graham är Uppsala kommun projektledare bakom förarbetena inför spårvägsbygget.
Nyligen rapporterade UNT att Länsstyrelsen gett grönt ljus till att fälla eller flytta 333 alléträd i centrala Uppsala som har så kallat biotopskydd. Detta eftersom de står i vägen när Uppsalas framtida spårväg ska byggas.
Beskedet mötte starka reaktioner. "Det här är ett fullkomligt vansinne", skrev en person på UNT:s Facebook. "Vi behöver träden nu, inte om 40 år när nya vuxit upp", skrev en annan.
– Det hade varit konstigt om folk inte reagerade när vi tog ner alléer. Träd väcker känslor, är vackra och låter en följa med i årstiderna, säger Karin Graham, projektledaren bakom förarbetena inför spårvägsbygget.
Men de 333 alléträden är långt ifrån hela siffran.
Tittar man i kommunens trädplan (ja, det finns en sådan) står det klart att det snarare rör sig om närmare 900 träd – och på sikt långt fler än så.
Eftersom spårvägen behöver en egen körbana, på vissa ställen mittemellan bilarnas körfält, krävs att gatorna breddas. Och längs många av gatorna växer träd – främst skogslönn, park- och skogslind. I både Rosendal och i närheten av SLU ska dessutom spåren dras igenom vad som i dag är skogsdungar. Vid SLU kommer 225 träd behöva göra plats för spårvagnarna, i Rosendal finns ännu inget uppskattat antal.
Bilden till höger visar hela den tänkta spårvägssträckan. Till vänster syns sträckorna som hittills har en trädplan. Hur träden påverkas längs med Ultunalänken ut till Sävja/Bergsbrunna, återstår alltså att se.
Efter år av planering och politiska konflikter börjar det nu börjar närma sig byggstart: 2029 är planen att spårvagnarna ska rulla genom staden. Först ut är Dag Hammarskjölds väg, som ingår i "Kunskapsspåret" – linjen som ska gå från centrala Uppsala via Ackis, Rosendal och Norby ut till Gottsunda, samt i en förgrening via Ångströmlaboratoriet och Ultuna campus.
Under arbetets gång kommer trädplanen att uppdateras. Kanske inser man att en gång- och cykelbana eller en körbana kan gå lite vid sidan om träd som annars skulle ha fällts, eller så kommer man behöva ta ner fler, förklarar Karin Graham.
Under arbetets gång kommer trädplanen att uppdateras. Kanske inser man att färre träd behöver tas ner, eller så kommer man behöva ta ner fler, konstaterar Karin Graham.
Den senaste versionen av trädplanen ser dock ut så här: Nästan 900 träd bedöms påverkas av spårvägen och över 700 av dem ska fällas. En del av träden mår dåligt sedan tidigare, medan de flesta helt enkelt står i vägen.
Vissa träd ska i stället flyttas till parker eller andra grönområden. Enligt Karin Graham kan det röra sig om allt från 20 till 100 träd.
Spårvägen ska gå genom en skogsdunge i södra Ulleråker. 90 träd bedöms påverkas.
Så småningom ska också "Ultunalänken" byggas, från Gottsunda via Sävja och ut till den nya tågstation som ska byggas i Bergsbrunna – och spåren kommer här att gå norr om naturreservatet Lunsen. I dagsläget finns dock ingen beräkning på hur många träd som då kommer att påverkas.
Även om många gamla och stora träd tas ner, kommer Uppsala att bli grönare på lång sikt, menar Karin Graham. Planen är att återplantera cirka 1 100 träd längs med Kunskapsspåret. Dessa ska vara av mer varierade arter än dagens (i huvudsak) lönnar och lindar, för att minska risken för trädsjukdomar.
Vid Svandammen mitt i stan står sex träd i vägen för framtidens spårväg.
På kort sikt blir dock skillnaden klart märkbar. De unga träden är sällan högre än fyra meter, konstaterar kommunen i sin trädplan. Och innan de når sin fulla storlek kan det dröja mellan 50 och 300 år.
– Det går inte att direkt ersätta ett stort träd med ett litet. Bladmassan i ett stort träd samlar upp luftföroreningar, minskar dagvattnet, kyler närmiljön och ger sociala värden, som att sänka stresshormonerna hos människorna som befinner sig runt omkring.
Johan Östberg, trädexpert, berättar om hur förlusten av träd påverkar en stad och människorna i den.
Det säger Johan Östberg, docent i landskapsarkitektur och lärare hos SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Han driver också konsultföretaget Trädkontoret, som jobbar med förvaltning av urbana träd.
På kort sikt går värdena med träden som fälls förlorade, konstaterar han.
– Men ska man vara optimistisk, så blir det en möjlighet att göra något bra av det. Man kan ge de nya träden bättre förutsättningar att bli större och äldre, och plantera en större variation.
Hade trädfällningarna gått att undvika? Inte enligt Karin Graham. Även om det blivit linjebussar i stället för spårväg hade träd stått i vägen. "Så länge kollektivtrafiken ska gå i en egen bana som ska separeras från övrig trafik, behöver vi bredda gaturummet", säger Graham.
Vad det kommer att kosta kommunen att fälla, flytta och återplantera alla dessa träd återstår att se – men det finns några räkneexempel:
Ett nyplanterat träd, med den extra skötsel som krävs för att se till att det överlever, beräknas i snitt kosta kommunen 20 000 kronor. Längs med Kunskapsspåret är planen att plantera cirka 1 100 nya träd – vilket alltså skulle resultera i en nota på 22 miljoner.
Att fälla ett träd och bryta upp stubben kostar ungefär 4 000 kronor, enligt kommunens beräkningar. En trädflytt är dyrare än så. När fyra lindar flyttades i höstas, som ett test inför spårvägsbygget, kostade hela kalaset en halv miljon.