För närvarande har Uppsalapolisen cirka 4 400 öppna ärenden med så kallade vardagsbrott, bland annat narkotikabrott.
Den tid det tar för polisen i Uppsala län att genomföra en brottsutredning ökade i snitt med 38 procent under årets sju första månader jämfört med motsvarande period i fjol. Det är en uppgång från 69 till 95 dagar, innan utredningarna färdigställts.
Det handlar om vad som brukar kallas vardagsbrott, bland annat stölder, misshandel, narkotikabrott och trafikbrott.
Enligt Magnus Hänström, biträdande chef för lokalpolisområde Uppsala, kvarstår sviterna efter våldsvågen då arbetsbelastningen växte rejält. Ärenden med vardagsbrott fick ibland stå tillbaka för akuta utredningar av skjutningar och sprängningar.
När UNT intervjuade Magnus Hänström i januari i år sa han att en ljusning kunde skönjas eftersom många brott från våldsvågen var avklarade. Samma besked ger han nu, åtta månader senare.
– Flera av de ärenden vi inte mäktade med under våldsvågen börjar vi beta av nu, uppger Magnus Hänström.
Våldsvågen har tagit mycket av Uppsalapolisens utredningsresurser. På bilden en man som dömts för mordförsök i Stenhagen 2023.
Han tillägger dock att våldsvågen fortfarande drar resurser, till exempel när det behövs kompletteringar då målen kommer upp i hovrätten.
Tiden för Uppsalapolisen att avsluta sina utredningar av mängdbrott har alltså ökat. Det kan ha en rad orsaker, exempelvis brist på resurser eller att det kommit in fler komplexa mål.
– Beviskraven har höjts även i enklare ärenden vilket gör att utredningarna kan ta längre tid, säger Magnus Hänström.
Januari–juli i år avslutade Uppsalapolisen cirka 3 100 mängdbrottsärenden som redovisades till åklagare.
Men alla siffror pekar inte neråt. Till exempel ökade antalet mängdbrottsfall som färdigställdes, det vill säga redovisades till åklagare, med 4 procent under årets första sju månader.
En annan positiv sak är att Uppsalapolisen satsat extra på att utreda våldtäkter mot vuxna. Under första halvåret i år bearbetades 109 sådana fall, vilket är dubbelt så många jämfört med motsvarande period året innan.
Det tar Uppsalapolisen i snitt 95 dagar att utreda ett vardagsbrott. I fjol var siffran 69 dagar.
Polisen i Uppsala län har för närvarande cirka 4 400 öppna ärenden med mängdbrott och flera insatser pågår för att få ner antalet. Bland annat sätts nyutbildade poliser på att beta av utredningar i stället för att köra radiobil. Under semestrarna brukar högarna växa med 200–300 ärenden men den gångna sommaren stannade ökningen vid runt 100 ärenden. En orsak uppges vara de ökade utredningsinsatserna.
För att minska ärendehögarna måste nyexaminerade poliser i Uppsala först arbeta som utredare i ett halvår i stället för i yttre tjänst.
En annan åtgärd är en arbetsmetod kallad snabbare lagföring som används sedan två år. Det handlar bland annat om att poliser i yttre tjänst genomför fler utredningsåtgärder direkt på brottsplatsen, som att förhöra vittnen. En följd är att ärendena inte blir liggande lika länge hos utredarna innan de hamnar i domstol.
För att snabbare få ärendena till domstol ska poliser i Uppsala genomföra så många utredningsåtgärder som möjligt direkt på brottsplatsen.
– Det är en avgörande förändring, vi ser att ärendena går snabbare, säger Magnus Hänström.
Utredningar som hanteras inom ramen för satsningen snabbare lagföring tar i snitt 26 dagar att slutföra. Hur lång tid det tog innan satsningen startade har inte gått att få fram.
Det fall av olaga hot som anmäldes av Uppsalabon "Eva" (se artikel här intill) preskriberas nu i september. Enligt Magnus Hänström är det ovanligt att anmälningar skrivs av för att polisen inte har tid att utreda. Någon statistik för hur många fall som preskriberas finns dock inte.
Uppsalapolisen har satsat extra på utredningar av våldtäkt mot vuxna. Under första halvåret bearbetades dubbelt så många sådana ärenden jämfört med motsvarande period året innan.
Till saken hör att Eva enligt egen uppgift under lång tid inte ville medverka i utredningen av rädsla för gärningsmannen, innan hon ångrade sig och tog kontakt med polisen.
– Att ärenden preskriberas beror oftast på att vi inte får tag i den misstänkte eller att målsägaren inte vill medverka, kommenterar Magnus Hänström.