Rattfylleri är ett av de brott som hanteras i snabbspåret. Den här bilen misstänks ha körts av en rattfull man i Malmö.
Arkivbild.
Ett nytt arbetssätt kallat snabbspåret har successivt införts vid landets tingsrätter. Metoden har fått så stort genomslag att den i fjol tillämpades vid fyra av tio brottmål, vilket motsvarar 28 500 ärenden.
Snabbspåret används främst vid brott som kan utredas fort, exempelvis snatteri, skadegörelse, sexköp och rattfylleri. Så här kan det gå till: En person grips för snatteri. För att ärendet snabbt ska komma vidare till åklagare och domstol slutför polisen utredningen på brottsplatsen så långt det är möjligt.
"Tidigare kunde ärenden bli liggande hos någon utredare. Numera går det snabbare innan ärendet hamnar i domstol", säger Daniel Hwass, yttre befäl vid Uppsalapolisen.
– Tidigare, innan den nya arbetsmetoden infördes, kunde den här typen av ärenden bli liggande länge hos en utredare innan det kom upp i domstol, säger Daniel Hwass, yttre befäl vid Uppsalapolisen.
Redan på brottsplatsen får den misstänkta personen en tid för rättegången och den som inte dyker upp kan ofta dömas ändå.
En avgörande förändring gäller delgivningen, alltså att den misstänkta får ta del av dokumentationen av brottet innan rättegången. Tidigare hade domstolarna stora problem att nå personer för delgivning vilket kunde få rättsprocessen att dra ut i månader.
Snabbspåret infördes vid Uppsala tingsrätt i september 2022.
I den nya metoden informeras den misstänkte om att dokumentationen finns att läsa på domstolen. Väljer personen att inte ta del av handlingarna anses hen delgiven i alla fall.
Sedan snabbspåret infördes har tiden från åtal till dom vid Uppsala tingsrätt sjunkit i snitt med 40 procent, från 2,5 till 1,4 månader. Den siffran gäller hanteringen i själva domstolen.
Januari-november i år avgjordes 5 111 brottmål vid Uppsala tingsrätt. Det är den högsta siffran sedan åtminstone år 2000. Enligt Domstolsverket är snabbspåret en förklaring.
Om man även räknar in den tid som går från brott till straff, inklusive polisers och åklagares arbete, kunde processen tidigare pågå i åratal. Det saknas jämförbar statistik för hur lång tid det tar för just den här typen av ärenden att passera hela rättskedjan men mycket talar för att den kortats rejält.
"Det är bra både för gärningsmännen och målsäganden att påföljden kommer snabbare efter brottet", anser Daniel Hwass vid Uppsalapolisen.
En grundtanke är att gärningsmannen ska få en omedelbar reaktion från rättsväsendet.
– Att straffet kommer närmare i tid efter brottet är givetvis en fördel. Konsekvensen av ett brott blir tydligare för den som begått det och en målsägande kan snabbare få upprättelse, kommenterar Daniel Hwass.
Maria Hallqvist, chefsrådman vid Uppsala tingsrätt, ser ytterligare en fördel med metoden.
Maria Hallqvist vid Uppsala tingsrätt ser ingen risk att snabbheten sätter rättssäkerheten i fara. "Domarna dömer på samma vis oavsett om målet ingår i snabbspåret eller inte", säger hon.
– Ju kortare tid det går mellan brottet och rättegången, ju bättre minnesbilder har de inblandade och bevisvärdet ökar, säger hon.
Kan rättssäkerheten hotas av att handläggningen ska gå snabbt?
– Nej, domarna dömer ju på samma vis oavsett om målet ingår i snabbspåret eller inte, säger Maria Hallqvist.
En annan förändring är att seriebrottslingar riskerar strängare straff. Säg att en person grips för snatteri flera gånger under några månader. Tidigare har ofta brotten hunnit samlas på hög och om en person fälls för flera brott på en gång ges i allmänhet en straffrabatt. Men med snabbspåret hinner brotten inte läggas på hög. Eftersom brotten numera istället döms var för sig blir det samlade straffet högre.
"På grund av snabbspåret har effektiviteten vid tingsrätten ökat för de mindre ärendena vilket även gynnar hanteringen av de tyngre målen". Det säger Maria Hallqvist, chefsrådman vid Uppsala tingsrätt.
Sedan snabbspåret infördes vid Uppsala tingsrätt verkar effektiviteten ha ökat:
- Januari-november i år avgjordes 5 111 brottmål vid Uppsala tingsrätt. Det är den högsta siffran sedan år 2000 vilket är så långt tillbaka det finns jämförbar statistik.
- I november 2023 låg 1 850 mål i kö för att avgöras. Det är den lägsta siffran på tre år.
– Det kan finnas flera förklaringar till förändringarna men sannolikt är snabbspåret en viktig sådan, säger Pontus Thor, analytiker på Domstolsverket.