Miklós Lipcsey är professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper och intensivvård på Uppsala universitet
Sepsis, ofta känt som blodförgiftning, är när kroppen överreagerar på en infektion och "skadar" den egna kroppen. Ungefär 40 000 personer får sepsis varje år i Sverige, men trots att det är vanligt kan den vara svår att upptäcka.
– Det är en utmaning att ställa diagnos, delvis för att sepsis är en samling av olika symptom. En läkare måste göra en helhetsbedömning av patientens tillstånd för att upptäcka det, säger Miklós Lipcsey som är överläkare och forskare på Uppsala universitet.
Enligt honom måste det finnas allmänpåverkan hos patienten och misstanke om infektion för att vården ska misstänka sepsis. Och dagens prover är ofta långsamma för att bekräfta sepsis, exempelvis att skicka blodprov till odling vilket tar 1-2 dagar.
– Det är enorma kostnader och resurser som läggs på sepsis varje år, säger Miklós Lipcsey.
Ett dygn på IVA kostar mellan 40 000 och 50 000 kronor. Svenska intensivvårdsregistret visar att sepsispatienter tillbringade 24 000 vårddygn på IVA år 2019. Det blir ungefär en miljard varje år. Ett sätt att minska den kostnaden är att förbättra tester att upptäcka sepsis tidigare, menar Miklós Lipcsey. Då kan även antalet vårddygn på IVA minskas.
– Det bästa vore om vi kan använda förebyggande metoder, eller lista ut vilka patienter som riskerar att få sepsis. Snabbare diagnos innebär också att patienten får behandling i tid.
LÄS MER: Uppsala-uppfinning ska rädda fler från att dö av blodförgiftning
LÄS MER: Ulla fick blodförgiftning: "Nu tar mitt liv slut"
Patienter med blodförgiftning tillbringade 24 000 vårddygn på intensivvårdsavdelning (IVA) år 2019. Ett dygn på IVA kostar mellan 40 000 och 50 000 kronor.