Första halvåret 2022 startades 1 720 lägenhetsbyggen i Uppsala län. I år landar siffran på 132 för de två första kvartalen. En total tvärnit.
Enligt landshövdingen i Uppsala län, Stefan Attefall, har det inte varit så illavarslande sedan 1990-talets kris, då räntan skenade och bostäderna tappade mellan 15 och 60 procent av sitt värde.
Attefall har en bakgrund som bostadsminister i Fredrik Reinfeldts regering 2010–2014 och har fått ge namn åt Attefallshusen som numera finns på många tomter runt om i Sverige. Han har också varit chefredaktör för sajten Bostadspolitik.se och under en period strategisk rådgivare åt byggföretag.
– Jag är gärna med och lyfter bostadsfrågan. Vi diskuterar just nu hur vi på länsstyrelsen ska prioritera den. Bostäder är dessutom en viktig del av kompetensförsörjningen, frågor som varit försummade på ett nationellt plan i många år, säger han.
En ny rapport som länsstyrelsen tagit fram på uppdrag av Boverket visar att alla kommuner i länet har olika grader av underskott på bostäder. Men Stefan Attefall varnar för att situationen är värre än vad rapporten visar.
– Den bygger på svar från början av år 2023 och förutsättningarna för bostadsbyggandet har försämrats avsevärt sedan dess, säger han.
Vad kan en landshövding göra?
– Vi måste hitta vägar att rusta oss under krisen för att kunna stå redo när det väl vänder, säger Stefan Attefall.
Han syftar på tidigare krisperioder då byggandet bromsat in, kommunerna lagt ner ambitionerna och aktörerna sedan tagits på sängen när det väl vänt.
– Då har det tagit för lång tid att komma igång. Vi måste orka ha en hög beredskap hela vägen.
Stefan Attefall efterfrågar mer muskler från staten för att länsstyrelsen ska kunna bidra ytterligare.
– Vi skulle kunna axla ett statligt uppdrag att inventera lämpliga områden för bostadsbyggande i länet så att hanteringen blir smidig när byggandet kommer igång igen, säger han.
– Det finns exempel där projekt fastnar i lagstiftningen, men har man koll här kan man jobba på rätt sätt från början.
Den 7 december arrangerar länsstyrelsen en bostadskonferens och då ska frågan komma ännu mer i fokus, hoppas han.
– Kommuner och byggföretag behöver samarbeta för att hitta kreativa lösningar i krisen. Man kanske kan bygga mer standardiserade bostäder, för billigare peng till exempel. Eller tänka nytt, använda det befintliga bostadsbeståndet på nya sätt, säger Stefan Attefall.
En tydlig trend är att människor tvekar inför olika typer av äganderätt i boendet och söker sig till hyresmarknaden. Flera byggherrar har valt att omvandla planerade bostadsrättsprojekt till hyresrätter istället. Ett sådant exempel finns i Knivsta där man inte nådde säljkravet och omvandlade ett kvarter från bostadsrätter till hyresrätter.
Landshövding Stefan Attefall lyfter behovet av kompetens i länets kommuner och vikten av att den arbetskraft som efterfrågas har möjlighet att bosätta sig i kommunerna.
– Bristen på bostäder är ett stort problem i Uppsala län som har Sveriges snabbaste befolkningsökning, och med de investeringar som väntar i länet så är situationen ännu mer kritisk, säger han.
I Östhammars kommun till exempel väntar stora satsningar. 2025 ska Dannemora gruva öppna igen. Här kommer det behövas 180 anställda. Längre fram väntas slutförvaret i Forsmark börja byggas och det planeras för en fabrik för fossilfritt flygbränsle strax intill. Överlag är rekryteringsbehoven i industrin stora i länet.
Just nu bygger byggföretaget Credentia sitt tionde hus vid Klackskär intill Östhammarsfjärden. Bolaget har känt av inbromsningen som alla andra. I dagsläget är 5 av 14 lägenheter sålda i Riggen, som huset heter i projektplanen.
– Det är mer utmanande läge nu, både för oss som bygger och de som ska köpa, säger han.
Men Credentia avskräcks inte totalt av läget utan planerar för fyra hus till i området.
– När det vi bygger nu är sålt släpper vi nästa, men vi måste förstås vara lyhörda mot marknaden, säger Jesper Höök.
Ur byggbolagens perspektiv tror han att det behövs politiska åtgärder för att mildra krisen.
– Förutom ränteläget så kan man önska att politikerna ser över kraven på kontantinsats och amorteringar. Kommunerna kan justera priserna på mark för byggande och vara mer flexibla. För mycket styrande och regler gör det svårt för både byggföretag och de som ska bo i lägenheterna sedan, säger Jesper Höök.