Jenny Eriksson, hållbarhetschef på Grangex AB, berättade om gruvans nästa steg i processen mot en återstart i slutet av 2026. Till vänster Tomas Stavbom, Stockholms handelskammare.
Runt 300 företagare, politiker och offentliga tjänstemän hade bänkat sig i Fyrishov för att ta sig an temat för årets Distingsmöte: Norduppland som växande industri- och energikluster.
Nyckelordet för dagen var nog samverkan – över kommungränser, men också mellan det offentliga och näringslivet. Och visst präglades en hel del av snacket i mässhallen av framtidstro, men någon liten svartsjuk tagg hade också borrat sig fast i en del av talarna.
– Varför pratar alla om Skellefteå hela tiden, men aldrig om Norduppland? Trots att vi har samma utmaningar, undrade exempelvis Tomas Stavbom på Stockholms handelskammare, som arrangerar Distinget.
Han fick medhåll från Henrik Nyström på Atlas Copco i Tierp, som efterlyste mer ljus på regionen. Att sätta Norduppland på tillväxtkartan var ju själva poängen med hela eventet.
Kommande jättesatsningar i framför allt Tierp och Östhammar till ett värde av runt 50 miljarder kronor kommer kräva upp emot 5 000 nyanställningar fram till år 2035. Den största utmaningen är att hitta rätt kompetens, men också att bygga infrastruktur, bostäder samt bra förskolor och skolor för att behålla den arbetskraft som nappat på betet.
Det handlar om byggen av gigantiska mått, som slutförvaret av kärnbränsle i Forsmark och återstarten av gruvdrift i Dannemora. Dessutom måste elförsörjningen byggas ut för att möta alla behoven.
Men det handlar också om framtiden för redan etablerade industriföretag som Atlas Copco i Tierp, Erasteel i Söderfors och Sandvik Coromant i Gimo, som behöver nyanställa.
Det finns en del att ta tag i för kommunerna. I Östhammar väntar utbyggnad av vatten och avlopp för att kunna ta emot fler invånare. I Tierp kan man bygga bostäderna som krävs, men här haltar i stället kommunikationerna.
Disting 2024 innehöll bland annat paneldebatt mellan politiker. Här diskuterar Sara Sjödal (C), Tierps kommun och Erik Pelling (S) Uppsala kommun, ledda av Tomas Stavbom, Stockholms Handelskammare med Unn Harsem (C), regionen och Fabian Sjöberg (M), Östhammars kommun.
Men räcker bra skolor och punktliga tåg för att locka de unga att jobba i Tierp eller Östhammar?
På den frågan kom det få svar och de som kom var en aning luddiga.
– Det krävs flexibilitet hos arbetsgivarna och mer tänk utanför boxen, sa bland andra Carolina Pettersson, på konsultbolaget Afry.
Kanske fanns en del att lära från Norrland ändå.
När Bodens kommunalråd Claes Nordmark per länk uppenbarade sig på skärmen blev det tydligt att det krävs mod och kanske lite tur.
Förutom det nya fokuset på försvaret så satsade Boden tidigt på att chansköpa mark för framtida exploatering, vilket gav kommunen ett försteg när det var dags för det gröna stålverket H2 Green Steel att välja lokaliseringsort.
Och så satsade man på både kreativa dataspelsutbildningar och hästnäring.
– Det funkar som en inkastare för folk som vill flytta hit, sa Claes Nordmark, som räknar med att dagens 28 000 invånare ska bli 30 000 om sex år.
Joakim Fagerudd, platschef Sandvik Coromant i Gimo, vill göra företaget mer känt i regionen, för att kunna locka mer arbetskraft.
Joakim Fagerudd, platschef på verktygstillverkaren Sandvik Coromant i Gimo, är en av initiativtagarna till att lyfta Norduppland som tillväxtregion. Sandvik i Gimo är länets andra största arbetsgivare sett till antalet anställda, efter Cytiva.
För honom är kompetensförsörjningen A och O för att Sandvik ska kunna växa.
– Vi behöver anställa fler och de utbildningar som finns räcker inte till. Distinget är ett bra tillfälle att berätta om företaget, men faktum kvarstår, i allmänhetens ögon är vi anonyma. Fråga vem som helst på gatan i Uppsala, få kan svara på vad vi tillverkar, säger Joakim Fagerudd.