Den tidigare Upptågssträckan mellan Uppsala och Gävle är den som drabbats hårdast när MTR och Mälardalstrafik tvingats dra ner trafiken inom Mälartågsnätverket till följd av personalbrist.
Karin Svingby, trafikdirektör vid Region Uppsala, säger att siffrorna i tågtrafiken tydligt visar att tidtabellen är en viktig faktor för att uppmuntra till resor med kollektivtrafiken.
– Det är tydligt att kollektivtrafikens attraktivitet bygger på pålitlighet och turtäthet, säger hon.
De första månaderna under 2020, innan pandemin slog till, reste drygt 320 000 personer med Upptåget på sträckan Uppsala–Gävle varje månad. Från april det året sjönk resandet drastiskt.
Ett år senare var resandet nere på en bra bit under hälften. Därefter har det återhämtat sig, men antalet ligger ännu bara på omkring 70 procent av vad det var före pandemin. Den gamla Upptågssträckan är också den som haft sämst utveckling av resandet i Mälartågs linjenät, enligt Mälardalstrafik.
– Det är uppenbart att vi har en helt annan tidtabell nu än tidigare. När vi har gjort intervjuer bland folk har vi sett att det är många som tar bilen i stället, man vågar inte lita på att tåget går, säger Karin Svingby.
Karin Svingby, trafikdirektör vid Region Uppsala, säger att även om resandet är på samma nivå som före pandemin, så är det stora skillnader i när människor åker med bussar och tåg.
På sträckan Uppsala–Stockholm har resandet ökat mycket mer efter pandemin. SJ vill inte berätta hur många resenärer de har på sträckan, vilket gör att det inte går att få fram exakta siffror. Men om man ser till försäljningen av movingobiljetter, som gäller på både SJ och Mälartåg mellan Stockholm och Uppsala, får man en indikation.
Antalet sålda månadskort är nu lika högt som före pandemin. Lägger man till antalet enkelbiljetter med Mälartåg mellan Stockholm och Uppsala, ett tåg som inte fanns före pandemin, är antalet resenärer på sträckan betydligt högre nu än före pandemin.
Även på stadsbussarna i Uppsala är resandet hittills under hösten något högre än nivån före covid, vissa veckor drygt 10 procent över nivån före pandemin.
Enligt Karin Svingby finns det dock en tydlig förändring i hur resandet fördelas, även på de linjer som har samma eller högre antal resenärer än före pandemin.
– Vi behöver gräva mer i detta. Men vi kan redan se att de som pendlar inte är på jobbet alla dagar i veckan. Tisdagen är nu den stora resdagen. Det ställer frågor om hur vi ska dimensionera trafiken, säger hon.
Karin Svingby menar också att det är svårt att säga hur resandet hade sett ut nu utifrån befolkningens storlek om pandemin inte inträffat.
Resenärerna har hittat tillbaka till stadsbussarna och Stockholmstågen efter pandemin. Men resandet i regionbussar och i Upptåget släpar efter.
Liksom för Upptåget kan man se att regionbusstrafiken släpar efter. Eftersom man räknar resenärerna på ett annorlunda sätt från och med sommaren 2022 då Keolis tog över kontraktet är statistiken svårtolkad. Men en uppskattning indikerar att regionbussarna förlorat mellan var femte och var tionde resenär jämfört med före pandemin.
Karin Svingby vill inte dra några säkra slutsatser om regionbussarna på grund av osäkerheten i siffrorna. Men även här kan inställda turer och bristande tillförlitlighet spela in.
Förarbrist fortsätter att ställa till problem för Keolis som kör regionbussarna. Första halvåret i år har företaget fått straffavgifter på 30,9 miljoner för försenade och uteblivna bussturer. Efter att de tog över driften av regionbussarna i mitten av 2022 fick de viten på 20,7 miljoner innan de slog i taket för maximalt vitesbelopp.
Trots det säger Johanna Bång, avtalsansvarig för regionbussarna på Region Uppsala, att det skett en förbättring under året. Från mitten av oktober har nivån legat stabilt där 99,7 procent av regionbussarna körts som planerat.