Tomas Stavbom, regionchef för Stockholms handelskammares Uppsalakontor.
Inflationen har gjort att det är dyrare att leva idag än för bara ett halvår sedan. Men frågan är hur illa det egentligen är? En titt i backspegeln visar att vi i modern tid haft det relativt bra.
– Man kan säga att vi befunnit oss i en historisk parentes med stora ökningar av reallönerna, konstant ökade bostadspriser, och i princip fått gratis pengar, säger Tomas Stavbom, regionchef vid handelskammaren i Uppsala.
Idag ligger inflationen i Sverige enligt sajten Ekonomifakta – som baserar sin statistik på uppgifter från bland annat Macrobond och Statistiska Centralbyrån (SCB) – på 9,7 procent, vilket är den högsta siffran sedan juni 1991. Då låg inflationen på 10,1 procent.
Det är de senaste 20 åren som utgör den historiska parentes som Tomas Stavbom talar om. Faktum är att reallönerna ökat med 55 procent sedan 1996 och fram till inflationsvågen, enligt TT som analyserat statistik från Medlingsinstitutet.
– Generellt sett har vi bara fått det bättre och bättre under den här tiden. Alla människor under 40 år i Uppsala och Sverige har aldrig varit med om en lågkonjunktur i sina vuxna liv, så vi har haft det ganska förspänt i några år. Och under pandemin ökade sparandet bland privatpersoner så det finns nog en krockkudde hos många, säger Tomas Stavbom.
Det är en bild som inte heller är helt främmande för det lokala näringslivet. UNT har tidigare berättat om den lokala byggjätten Sh bygg, som tvingats varsla till följd av inflationen. Uppsala kommuns stadsbyggnadsdirektör Christian Blomberg konstaterade i samma veva att man märkt av en minskad efterfrågan men sade samtidigt:
– Jag känner mig trygg i att Uppsala kommun klarar sig bra. Som stad och kommun har vi bättre förutsättningar än många andra kommuner. Vi har en näringslivsstruktur som är relativt okänslig för lågkonjunkturer.
Anledningen till att Christian Blomberg inte känner någon akut oro beror på den jämförelse han gör med marknaden de senaste åren.
– Man ska komma ihåg att marknaden varit överhettad de senaste tre till fem åren sett till de låga räntorna. Nu måste vi förhålla oss till lite högre räntor, säger han.
Christian Blomberg, stadsbyggnadsdirektör i Uppsala, menar att det i mångt och mycker varit en dopad byggmarknad de senaste tre till fem åren.
Den ekonomiska tillväxten har gjort att bostadspriserna stigit konstant under 2010-talet och nått rekordhöga nivåer.
– Under pandemin har marknaden varit dopad. Trots att priserna sjunker är det fortfarande dyrare att köpa en bostad idag än vad det var 2019, säger Peter Jakobsson, mäklare på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
Statistiken visar att bostadspriserna i Sverige under de senaste tolv åren aldrig varit så höga som i mars tidigare i år, men därefter har priserna sjunkit. Enligt Ekonomifakta kostar det dock lika mycket att köpa en bostad idag som det gjorde i februari 2021.
I Uppsala har bopriserna, likt riket i stort, sjunkit den senaste tiden – men de lokala mäklarna har ändå uttryckt att de inte är alltför bekymrade.
– Marknaden är fortfarande bra. Oktober till exempel har sett väldigt bra ut för oss. Man ska komma ihåg att vi haft en otrolig prisutveckling de senaste 1,5 åren. Funderar man på att sälja tycker jag man ska sälja nu, vi vet inte om räntan går upp mer eller hur marknaden ser ut framåt, säger AnnaSara Sundqvist Wolf, vd vid Mäklarhuset Uppsala.
Peter Jakobsson, mäklare på Länsförsäkringar fastighetsförmedling, menar att det är lätt att få en skev bild av prisutvecklingen på bostadsmarknaden utifrån bland annat medias rapportering.
– I Uppsala kommun där jag är verksam förmedlas och säljs många bostäder även idag. Man ska komma ihåg att vi den senaste tiden ofta jämför med dopade siffror från pandemin.
Bostadsmarknaden är trots nedåtgående priser fortfarande relativt stabil, uppger flera mäklare i Uppsalaregionen.
För Uppsalaborna, en för en, ser det förstås olika ut. UNT har nyligen rapporterat om att en av tio Uppsalabor lever i ekonomisk utsatthet.
– Vi befarar att det blir ännu värre i vinter när elen blir dyrare, sa Johanna Rudmark Hagström, socialchef på Uppsala Stadsmission, till UNT då.
Siffror från SCB visar exempelvis att nästan en fjärdedel (24,4 procent) av Sveriges ensamstående mammor med barn idag lever med "varaktig låg ekonomisk standard", att jämföra med 8,8 procent av befolkningen i stort.
Samtidigt tycks lokala siffror visa att köpkraften hos Uppsalaborna generellt sett är fortsatt förhållandevis god. Enligt en ny Sifoundersökning köper till exempel fyra av fem Uppsalabor fortfarande Fairtrade-märkta varor, vilka i regel är dyrare än varor som inte är Fairtrade-märkta. Det är mest i landet.
– Genom sina hållbara val bidrar konsumenter i Uppsala län till en handel som värnar både miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Trots tuffare tider är det tydligt att hållbar konsumtion är viktigt för många, säger Cecilia Ceder, vd för Fairtrade Sverige i ett uttalande.
Och färska siffror visar att Uppsalas stadskärna ökade sin totala omsättning 2021 med 11,6 procent, vilket är en starkare utveckling än snittet i Sverige (9,9 procent).
– Vi är glada över att se de här siffrorna. Pandemin utmanade oss, men krisen svetsade samman verksamheterna i Uppsala stadskärna och det gör att vi är bättre rustade att möta även nya utmaningar, säger Lisa Thörn, vd på Uppsala City.
Lisa Thörn, vd på Uppsala City, säger att stadskärnan är bättre rustad för utmaningar efter pandemin.
Sammantaget menar Tomas Stavbom, regionchef på handelskammaren i Uppsala, att det beroende på vad man jämför med inte är så farligt som man kanske tror. Själva problemet, menar Tomas Stavbom, grundar sig främst i två faktorer.
Den ena: att inflationen tvingat många att ställa om snabbt. Det andra: att ingen vet hur framtiden kommer att se ut.
– Man kan säga att sju års löneökningar ätits upp i ett nafs, den svenska kronan har försvagats och vi är på väg in i en lågkonjunktur. Och ingen vet ju var det här slutar. En klok strategi är att hoppas på det bästa och planera för det värsta, säger han.
Eländet till trots tror Tomas Stavbom att Uppsala län, och särskilt Uppsala kommun, har goda förutsättningar att rida ut stormen.
– Uppsala kommer att klara den här krisen bättre än de flesta andra eftersom vi har en offentlig sektor som är robust och den exporterade life science-sektorn är stark här. Vi har en stark näringslivsstruktur som står på flera ben.
Inte heller på kommunens stadsbyggnadskontor har man dragit ner rullgardinen.
– Om vi tar oss ur den här inflationen någorlunda snabbt väntar förmodligen en mer balanserad och hållbar marknad i framtiden, säger Christian Blomberg, stadbyggnadsdirektör i Uppsala.