"Vi ska se hur stor skulden är", säger en handläggare på Kronofogen när UNT ringer för att få veta hur mycket pengar Uppsalaentreprenören Bengt Ågerup är skyldig staten.
"Skulden uppgår till en miljon, fem hundra... Eller vänta här nu, det var många siffror. Ojoj, det är visst inte en miljon, det rör sig om över en miljard kronor", säger handläggaren.
1 534 051 472 kronor. Så löd nyligen dagsnoteringen för den skattskuld som Kronofogden kräver att Bengt Ågerup betalar. Drygt 1,5 miljarder kronor alltså. Ingen privatperson är registrerad för någon större skuld i Sverige.
Beloppet är så stort att det med råge kan bekosta all kommunal service för Knivstas 19 000 invånare i ett helt år. Dessutom gör räntan att beloppet växer med cirka en miljon kronor – per månad.
De senaste åren har rubrikerna om miljardären från Uppsala mest handlat om hans kamp mot Skatteverket, rättsprocesser som alla slutat med att han förlorat.
Det hela står i skarp kontrast till tidigare hyllningar av Bengt Ågerup. Under åren har han mottagit Uppsvenska Handelskammarens entreprenörspris, utsetts av Svenskt näringsliv till Entrepreneur of the year och nominerats av UNT:s läsare till titeln Årets upplänning.
Hur kommer det sig att den i dag 77-årige Bengt Ågerup hamnat i en situation där han jagas av Kronofogden?
Vi backar till 1960-talet när han studerade bioteknik på Uppsala universitetet. Efter att ha doktorerat på 1970-talet anställdes han på bioteknikföretaget Pharmacia. Sedermera bildade han ett eget företag kallat Q-Med.
På 1990-talet började Bengt Ågerups resa mot miljarderna. 1996 lanserade Q-Med sin första egna produkt, anti-rynkmedlet Restylane, som gjorde att rynkorna slätades ut när preparatet sprutades in under huden. Omsättningen det året uppgick till endast 20 miljoner kronor.
Men expansionen gick snabbt och 2004 rankades Bengt Ågerup som en Sveriges 40 rikaste personer.
Han gjorde sig känd som frikostig. Bland annat bildade han ett bolag, Upplands Spelarutveckling AB, där han pumpade in tiotals miljoner kronor för att lyfta Sirius och ta hand om fotbollstalangerna i regionen.
2011 såldes Q-Med och han fick cirka 3 miljarder kronor för sina aktier. Vad som egentligen hände med pengarna var länge oklart. Men det skulle snart komma besked.
I det tysta hade nämligen Skatteverket dragit igång en mycket omfattande utredning mot Bengt Ågerup och en grupp revisorer synade honom in i minsta detalj.
Allt skedde under stor sekretess. Det första tecknet till att något var på gång kom 2013. Då avslöjade ett dokument att förvaltningsrätten gett klartecken till en skatterazzia mot bland annat en adress i Luthagen där han hade en bostad.
Senare visade det sig att Skatteverket även gjort tillslag mot Bengt Ågerups bolagslokaler vid Dag Hammarskjölds väg i Uppsala där 55 000 mejl tagits i beslag. I detalj hade hans bolag, transaktioner, kalendrar och resor kartlagts.
Det som till en början läckte ut i ärendet gällde relativt blygsamma belopp. Skatteverket menade att han hade mottagit 5 miljoner kronor i arvoden från Q-Med men deklarerat betydligt lägre summor. Ärendet skulle dock komma att svälla rejält.
2016 presenterade Skatteverket en utredning som var resultatet av det största utlandsärende som myndigheten någonsin hanterat.
Under utredningen hade Skatteverket begärt att Bengt Ågerup skulle lämna ut handlingar från en stiftelse på Bahamas, vilket han dock inte gått med på. Men genom att Sverige hade ingått ett insynsavtal med Bahamas kunde Skatteverket få ut papprena.
Handlingarna avslöjade att han stod bakom ett komplext nätverk av stiftelser och bolag som var baserade i bland annat skatteparadis. Konstruktionen hade skapats av en ekonomisk rådgivare i Holland som arvoderats med 800 000 kronor i månaden.
En stor del av miljardförmögenheten hade placerats i bolaget Lyftet Holding BV i Holland. Enligt Skatteverket hade Bengt Ågerup inledningsvis sagt att han inte visste vem som ägde Lyftet, men han ska sedan ha ändrat sig och bekräftat att han var ägare till bolaget.
Bengt Ågerups komplicerade bolagsupplägg kommenterades i UNT av Skatteexperten Björn Lundén: "Meningen med en sådan här konstruktion är att möjliggöra ett skatteundandragande och försvåra för Skatteverket att spåra vart pengarna tagit vägen".
Han krävdes nu på miljardbelopp i undanhållen skatt. Bengt Ågerup å sin sida argumenterade att han inte var skattskyldig i Sverige eftersom han sedan åratal bodde i Schweiz.
Men Skatteverket skrev att flytten till Schweiz främst verkade ha motiverats av att han på ett enkelt sätt skulle kunna förvalta sitt kapital "med största möjliga avkastning utan att det blir någon skatt på denna”.
Ärendet har överklagats upp i högsta instans som fastställt att Bengt Ågerup ska betala det skattebelopp han krävs på.
Men eftersom tillgångarna placerats i stiftelser i skatteparadis har Kronofogden i stort sett inte lyckats tag på några pengar.
Skatteverkets utredning mot Bengt Ågerup har efter hand breddats och hans barn samt en rad andra personer i hans närhet har också granskats, med skatteeffekter som följd.
Bland annat har en Uppsalaprofessor upptaxerats med 1,8 miljoner kronor efter att ha samarbetat med Ågerup i olika företag. Skatteverket menade att ett av företagen betalat ut 1,8 miljoner till professorn för hans arbetsinsatser och begärde att pengarna skulle beskattas.
Ågerup och professorn hävdade dock att det rört sig om en gåva.
Skatteverket upptäckte även att Bengt Ågerup hade satt in 5 miljoner kronor på en av sina affärskollegors bankkonton. Myndigheten bedömde att det var en beskattningsbar ersättning som Ågerup betalat ut i samband med en aktieaffär. Affärskollegan däremot sa att det var ett lån från Ågerup.
I samtliga dessa ärenden har Skatteverket vunnit i domstol.
I en intervju med UNT har Bengt Ågerup sagt att han själv inte kan komma åt de tillgångar som han påstås äga. Enligt honom ligger pengarna i en stiftelse som kontrolleras av andra.
"Dessutom är skattekravet fastställt på felaktiga grunder och jag vill inte stoppa pengar i en rödgrön röra", har Bengt Ågerup förklarat.
Bengt Ågerup driver i dag stiftelsen Fondation H & B Agerup som enligt sin hemsida ägnar sig åt välgörenhet. Han har tidigare berättat att stiftelsen förvaltar tillgångarna från Q-Med-affären och att den skänkt runt en halv miljard kronor i bistånd till bland annat Tanzania och Sri Lanka.
UNT har utan framgång sökt Bengt Ågerup.