Att polisen lyckats forcera krypterade chattar som Encrochat har betecknats som det största globala polisiära genombrottet någonsin. I Uppsala har Gottsundanätverket slagits ut med bevisning från chattarna. Hittills har 380 personer i Sverige dömts till totalt cirka 2 200 fängelseår i chatt-relaterade mål och åtal fortsätter att väckas runt om i landet.
De krypterade teletjänsterna ansågs tidigare omöjliga att knäcka. Många kriminella litade så starkt på krypteringen att de spred uppgifter om sig själva i chattarna vilket gjorde att de lättare kunde identifieras.
Spelplanen är i dag helt förändrad och frågan är om brottslingarna längre vågar använda krypterade kommunikationssystem. Mycket står på spel: tar sig polisen in i en chatt där användarna lägger upp planer för till exempel ett grovt narkotikabrott kan följden bli fängelse i åratal.
Ted Esplund, expert på krypterade chattar vid polisens nationella operativa avdelning, tror att många kriminella även i framtiden kommer att bruka chattarna, trots risken. Han menar att de knappast har något val, inte minst vid knarkaffärer som ju är själva motorn bakom en stor del av den grova brottsligheten.
– För att hantera narkotika i stor skala är du tvungen att kommunicera. Man måste ha kontakt med de som tillverkar, transporterar och köper narkotikan, annars går inte affärerna att genomföra. Därför kommer personerna att fortsätta att använda krypterade appar, spår Ted Esplund.
Trots risken att hamna i fängelse?
– Den som är rädd att åka fast kan inte arbeta i den där branschen. Däremot kommer de kriminella bli mer försiktiga så de inte avslöjar i chattar vilka de är och de kanske inte chattar lika mycket, tror Ted Esplund.
Encrochat och Sky ECC har avkrypterats av polisen i bland annat Frankrike. I Sverige är det inte tillåtet att avkryptera en teletjänst och sedan söka brett bland meddelandena. För att hemlig dataavläsning ska vara laglig krävs nämligen att det finns brottsmisstankar mot en specifik person.
Dock håller de svenska lagstiftarna på att flytta fram sina positioner. 2020 kom en lag om hemlig dataavläsning, HDA-lagen, som tillåter att polisen i vissa fall tar sig in i brottslingars mobiler och datorer för att avslöja grövre brottsupplägg. När HDA-lagen infördes var förväntningen ett 50-tal ärenden per år. Men siffran har överträffats med råge och i fjol blev det 145 ärenden.
En statlig utredning föreslår att polisen oftare ska få använda både hemlig dataavläsning och hemlig kameraövervakning vid misstankar om grov organiserad brottslighet. Till exempel ska hemlig kameraövervakning kunna sättas in mot en specifik person. I nuläget får kameraövervakningen endast riktas mot en viss plats. Om förslaget antas kan polisen få följa en misstänkt person med drönare och filma när hen förflyttar sig.
Flera av lagförslagen har kritiserats för att den personliga integriteten äventyras och för att även personer som inte misstänks för brott kan bli övervakade.
I Tidöavtalet fastslår regeringen att utredningens lagförslag, bland annat om utökad hemlig dataavläsning, ska genomföras. Regeringen vill även att polisen ska få göra husrannsakan för att förebygga allvarliga brott som planeras av kriminella nätverk. I dag är det av integritetsskäl inte tillåtet.