Hanif Azizi pratar på en rast med eleverna William Sandenskog och Benjamin Kurvinen om hur de tycker att det är på Ekillaskolan.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om våld i svenska skolor har ökat de senaste åren. Hög ljudnivå och stök i klassrummen har också blivit ett stort hinder för att kunna genomföra den undervisning som alla elever har rätt till.
Sigtuna kommun är inget undantag. Här känner sig var femte elev otrygg på skoltid och nu har fem biträdande rektorer anställts enbart med ansvar för just trygghet och studiero på högstadieskolorna.
– Hej tjejer! Varför är ni inte på lektionen?
Den nya biträdande rektorn på Ekillaskolan i Märsta, Hanif Azizi, pratar med de elever vi passerar. Det är lektionstid och nästan alla högstadieskolans 400 elever är i sina klassrum.
Hanif Azizis tidigare arbetsuppgift som polis var att samverka med skolor. "Det arbetet upplevde jag som något som gav snabba resultat. Just att tidigt upptäcka om någon elev har beteendeförändringar är viktigt för att snabbt kunna sätta in rätt insatser och förebygga problem", säger Hanif Azizi.
Ekillaskolan i Märsta
Ekillaskolan hade för några år sedan en period med bråk, stök och misshandel. 2022 berättade en lärare för UNT att antalet elever som var aggressiva och inte gick på lektioner, utan bara drev runt i korridoren, blivit fler.
I dag är det betydligt lugnare efter att ett trygghetsteam som består av socialpedagog, trygghetsvärdar, kurator med flera skapades på skolan.
– Framför allt började vi jobba mer förebyggande. Vi har nu exempelvis MVP-utbildning i alla årskurser och hittar vi en konflikt så kvittar det om den är i skolan eller utanför. Vi måste lösa den för att få en lugnare skolmiljö, säger trygghetsvärden Jocke Hammarstedt, som är en del trygghetsteamet.
Ekillaskolans ordningsregler med olika konsekvenser har skapats gemensamt på skolan. Exempelvis kan upprepade kränkningar och våld leda till en omplacering bort från klasskamrater med mera.
Både han och flera elever som UNT talar med säger att det nu känns tryggt och lugnt på skolan. MVP är ett program som handlar om att lära sig våga ta ställning mot våld och kränkningar i sin vardag.
– Ja, vi har en mycket lugnare miljö nu. Sedan kan det förstås hända att det blir enstaka bråk eller något slagsmål, det har tyvärr hänt på alla skolor i alla tider. Men vi lyckas mycket bättre nu, tycker Jocke Hammarstedt.
Att otrygghet kan ha ett samband med förmågan att koncentrera sig och i sin tur ge sämre skolresultat är något som politiker, tjänstemän och skolpersonal i kommunen har tagit fasta på.
Så här säger utbildningsnämndens ordförande Mattias Askerson (M):
– Det är klart att jag gärna skulle vilja se snabba resultat, men det här är ju ett långsiktigt arbete och resultatet kommer vi nog se först om något år. Vi har exempelvis infört heltidsmentorer för att kunna flytta en arbetsbörda från undervisande lärare till en mentor som kan fånga upp elever om de halkar efter.
"Många av de här frågorna jobbas det med på skolor runtom i Sverige. Men att lägga ihop det som ett tydligt paket och att satsa på en akutskola, där skiljer vi ut oss eftersom det primärt är större kommuner som haft den skolformen tidigare", svarar Mattias Askerson på frågan om Sigtunas satsning på trygghet i skolorna är unik.
"Vi hoppas att våra undervisande lärare nu ska kunna lägga allt fokus på undervisningen, när de har hjälp av mentorer och andra stödfunktioner för att upprätthålla trygghet och studiero i sina klassrum", säger Mattias Askerson.
Är det otryggt på era skolor eller varierar det?
– Det är klart att det skiljer sig mellan klasser och skolor, men vi har sett att ett normbrytande beteende har etablerat sig och då behöver vi göra insatser för att stävja det. Vi vill att alla elever som sköter sig ska få en trygg skolgång med studiero, säger Mattias Askerson.
Med normbytande beteende menar han elever som stör och förstör, är hotfulla eller våldsamma.
På Ekillaskolan vandrar vuxna från trygghetsteamet och Hanif Azizi omkring i korridorerna för att se till att allt är lugnt. Något som uppskattas av de elever vi möter, även om de tycker att det kan vara lite jobbigt ibland att bli påmind om att komma i tid till lektionerna eller att inte få ha mobilerna i klassrummet.
Klockan har hunnit bli tolv och UNT möter skolans kökschef Adam Brolund i Ekillaskolans matsal. Här är tyst och lugnt efter att nästan alla elever redan har ätit klart.
– Det har blivit lugnare här i matsalen. Eleverna håller låg ton när de äter. De springer inte runt och skriker och härjar, säger Adam Brolund.
Adam Brolund, kökschef på Ekillaskolan, säger att det blivit mycket lugnare i matsalen efter att de aktivt försökt lära känna eleverna.
Adam Brolund, kökschef på Ekillaskolan.
Skolmat Ekillaskolan Märsta
Skillnaden i måltidspersonalens arbetssätt jämfört med tidigare är att de i dag aktivt söker kontakt med eleverna. Skolan har också organiserat om mattiderna och möblerat om för att undvika köer.
– Tidigare kunde eleverna få stå i kö länge och det blev tjafs om vems tur det var att ta mat, säger Adam som ihop med sina kolleger nu även har lärt känna eleverna bättre.
– Vi frågar eleverna exempelvis hur de mår, hur det har gått på provet eller hur dagen varit. Många har sedan själva börjat prata med oss när de kommer hit och det är nog det som är nyckeln till att de inte stökar till i matsalen. För det är ju svårare att stöka ner hos någon du känner, det vill man ju inte göra.