I den nya akutskolan finns små klassrum med bara en till tre skolbänkar per rum. "De vanliga kompisarna kommer vara närvarande när eleverna kommer tillbaka till sina skolor. Det behöver vi också ha en plan för. Vi vet i dag att föräldrar inte alltid har den stora påverkanskraft som vi önskar. Kompisar har jätestor påverkan på vilka livsval vi gör i tidig ålder", säger Mikael Östling Huhta.
Det är lugnt och tyst i lokalerna när UNT kommer på besök en vanlig vardagsförmiddag. Här finns små klassrum med som mest tre skolbänkar i samma rum. Byggnaden ligger strategiskt, en bit från andra skolor och bostadsområden.
– På den här platsen finns inte den vanliga ”publiken”. Tanken är att få bort normbrytande beteenden och risken för sådana destruktiva mönster minskar drastiskt då den som agerar inte får direkt belöning genom exempelvis höjd status eller skratt, säger Mikael Östling Huhta, chef för Sigtuna kommuns grundskolor.
Normbrytande beteende är sällan strategiskt, enligt Mikael Östling Huhta. "Normbrytande beteeende eller kriminell livsstil har ganska lite att göra med vad man vill uppnå på sikt, utan det handlar om vilka val man gör i stunden och beror ofta på vad som finns i din närmiljö", säger han.
På bilden syns de gemensamma ytorna och matsalen i skolan.
Tidigare har det mest varit storstäder som satsat på akutskolor. Nu är även kommuner som Sigtuna och Östhammar på gång. Dels beror det på nya statliga anslag, och dels på att otryggheten och våldet har ökat i landets skolor, något som bland annat går att se genom ett ökat antal anmälningar till Arbetsmiljöverket.
I Sigtunas akutskola finns åtta platser. Just nu går bara en elev här eftersom all personal inte kommit loss från sina tidigare jobb än.
Arbetssättet handlar om individuell undervisning och kuratorssamtal för att under fyra veckor per elev försöka ta reda på vad som ligger bakom olika beteenden och vad för slags stödåtgärder som kan fungera bäst när eleven kommer tillbaka till sin skola igen.
Vilka elever placeras här?
– Det finns en disciplinär åtgärd som heter tillfällig omplacering utanför skolenheten. Det innebär att om någon har uppvisat ett beteende främst relaterat till hot och våld mot andra elever, så fattar rektor ett beslut om omplacering, säger Mikael Östling Huhta.
Innan akutskolan startade fanns bara möjligheten att omplacera elever till en annan grupp på samma skola eller till en annan vanlig skola.
– Det vi gör nu är en del av en större satsning som politikerna tidigare beslutat om för att stärka tryggheten och studieron som helhet. Övriga insatser handlar om allt från socialarbetare i skolorna till stärkande rastverksamhet.
Kommer ni också kunna förhindra att vissa elever dras in i gängbrottslighet?
– Ja, vår roll är att få dem att känna att de kan lyckas med skolarbetet här och därför vilja fortsätta plugga, säger speciallärare Selcuk Alici.
Eleverna kommer även att få äta lunch i akutskolan under de fyra veckor som de placeras här. Här finns inte den vanliga "publiken" som kanske triggar igång eleverna att genom hot och våld försöka imponera på sina kompisar.
Mikael Östling Huhta, verksamhetschef för grundskolorna i Sigtuna kommun, i kommunens nystartade akutskola.
Han kommer att väva in varje elevs intressen i undervisningen.
– Men steg ett blir relationsbyggande. Du måste ha eleven med dig för att kunna lära ut något, säger Selcuk Alici.
Trots det svåra uppdraget har intresset för att arbeta på skolan varit stort. Många vill jobba med dessa frågor som de ser som en stor utmaning för hela samhället i dag.
Selcuk Alic sökte jobbet för att han tror på idén att möta elever i mindre grupper.
– Det här är ett sammanhang där vi kommer få mer tid för varje elev. Det är det man vill som lärare, säger han.
Ali Faily säger att de inte kommer kunna lösa allt, men att de och kuratorn kanske kommer att kunna få syn på och fånga upp problem. "Vi kanske kommer kunna hjälpa till med att berätta vad för resurser eleverna behöver mest för att kunna må bra", säger han.
Akutskolans chef, Ali Faily, berättar att skolans kurator också kommer medverka i elevernas mående och att genom samtal försöka hjälpa eleverna att se varför och vid vilka tillfällen de brukar bete sig på ett visst sätt.
Bakgrunden till att det i dag startas akutskolor är att grundskolans uppdrag är att utbilda alla elever.
– Och för att kunna hantera alla elever behöver vi ha andra insatser som klarar av de nya förutsättningar som skapats de senaste 5–10 åren, säger Mikael Östling Huhta.
Att våldet ökar, har det med gängkulturen att göra?
– Delvis. Det finns en tillgänglighet i dag i sociala medier där extremerna är lika nära som normen. Det är oerhört svårt för ungdomar att sortera i all information: "Vad är det för influenser som gagnar mig och vad är det för influenser som skadar mig?" Det är barn och ungdomar inte utrustade för att rent kognitivt hantera. Det som de har lust att göra, är inte alltid det som är bäst för deras behov.
Men det är väldigt få elever som kommer få plats i akutskolan?
– Ja, men en del elevers extrema beteende har en systemstörande effekt på vissa skolor. Många elever kan påverkas negativt av några få elevers beteende. Därför tror vi att akutskolan kan ge en bra effekt för fler än dem som går här.
Kommer ungdomarna inte att vilja gå i sin vanliga skola i stället, där deras vänner är?
– Det här är en disciplinär åtgärd. Önskningar och behov är inte alltid samma sak. Här behöver vuxenansvaret råda. Det är klart att alla kanske inte tycker att det är bra att tas ur en miljö där man själv tycker att man har ganska roligt, men det kan vara bättre för dem på sikt, svarar Mikael Östling Huhta.