Hösten 2021 slog flera socialtjänstanställda i Östhammar larm om en närmast katastrofal arbetsmiljö. De vittnade om en dålig arbetsledning där kränkningar, bestraffningar och tystnadskultur var vanliga inslag. Avdelningen Barn och unga inom socialtjänsten befann sig på ett sluttande plan.
Nu, ett år senare, har det vänt. Ett gemensamt arbete mellan chefen för avdelningen, skyddsombud och fackliga representanter har burit frukt.
– Det var verkligen illa, men nu är det destruktiva och skadliga förhållningssättet borta, säger skyddsombudet Lennart Jonasson, som är lokal ordförande för Akademikerförbundet SSR.
Han har deltagit aktivt i arbetet och upplever att hans och de fackliga kollegernas synpunkter tagits till vara.
– Men att upprätthålla en god arbetsmiljö är något man måste arbeta med kontinuerligt. Det hoppas och tror jag att man gör nu, säger han.
Lennart Jonasson får medhåll från Eva-Lena Grannas, som är ordförande för fackförbundet Vision lokalt i Östhammar och som själv jobbar på Barn och unga som utredningsadministratör.
– Jag kan bekräfta att det vänt. Vi har fått en lyhörd chef som inte är rädd för att ta tag i obehagliga saker.
Eva-Lena Grannas menar att den nya kulturen gett snabbt resultat.
– Vi som jobbar här har lärt oss att vara mer självreflekterande, att vi måste fråga oss själva: "Vad bidrar jag med som är positivt?", säger hon.
Avdelningschefen för Barn och unga, Hatim Abu Rweileh, anställdes i april 2021 och fick hela problemet i knät. Då hade avdelningen varit chefslös i flera månader.
– Den psykosociala arbetsmiljön är viktig, den måste vara bra för att vi ska kunna hantera de tuffa arbetsuppgifter vi har. Därför var det viktigt att starta så fort som möjligt, säger han.
Att vända en så pass destruktiv utveckling på bara ett år låter nästan för bra för att vara sant?
– Ja, men så är det! Det har varit ett hårt arbete, men vi har gjort det tillsammans.
Hatim Abu Rweileh har gått ned på individnivå för att vända utvecklingen och har haft samtal med alla inblandade.
– Vi har pratat en hel del om vilka olika roller vi har och vad som förväntas av en medarbetare eller en chef.
Tanken har framför allt varit att satsa på det friska, och att ge personalen positiv feedback.
– Ett sådant exempel är att vi har "succéfika" varje fredag där vi lyfter oss själva och varandra. Det ger en positiv känsla som man sedan kan bära med sig in i helgledigheten. Vi har även APT (arbetsplatsträffar) med frukost, plus att vi satsar på after work och annat som kan lyfta medarbetarna.
Hatim Abu Rweileh har också skapat forum för att personalen ska våga och kunna kritisera.
– Vi jobbar med medarbetarskap, att alla ska bidra till en bra arbetsmiljö gemensamt, det är inte bara chefens problem, man är ju varandras arbetsmiljö, säger han.
Att det går åt rätt håll visar även den enkät som gjordes i våras och som nu görs varje halvår för att hålla koll på utvecklingen. Där får bland annat parametrar som "stöd" och "ledarskap" höga betyg. Medarbetarna som svarade på enkäten ger sin chef maxpoäng för att han "behandlar mig med respekt".
Även arbetsbelastning och tid för att utföra arbetsuppgifterna upplevs som acceptabla.
Friskfaktorer som betecknar trivseln på arbetsplatsen får också höga poäng. På en skala från 0 till 100 hamnar "Jag har en positiv känsla när jag kommer till jobbet" på 98.