Här svarar kritiserade konsulten: "Jag är missförstådd"

Frågorna hopar sig sedan skolpolitikernas vilja i Östhammar blev offentlig. Nu har pilotprojektet stoppats helt i Östhammar efter protester från organisationer och skolpersonal i både Östhammar och Kalix kommun. 

I Kalix har Skolkonsulternas grundare Susanne Norman jobbat sedan i våras och debattens vågor går nu höga, bland annat om fasthållning är en framkomlig väg för stökiga elever eller inte.

– Jag är missförstådd, menar Susanne Norman själv.

Hon är lite tagen av all uppståndelse i Kalix och Östhammar. Kanske inte så konstigt eftersom hon gått från stjärnstatus till ifrågasatt över en natt. 

Susanne Norman menar att hon och företaget Skolkonsulterna AB är missförstådda. "Vi ägnar oss inte åt olaglig fasthållning", säger hon.

Foto: Lotta Nilsson

För fyra år sedan räddade Susanne Norman och kollegan Lillemor Bergquist en skola i Botkyrka. Där hade redan Skolinspektionen pekat ut riktningen. De före detta rektorerna som jobbat ihop på Ekerö och hittat en arbetsmetod som de tyckte fungerade på "stökiga barn" sökte och fick jobben som tillfälliga skolledare på Storvretskolan.

– Vi vände utvecklingen på 4,5 månader, säger Susanne Norman.

De två stannade kvar i Botkyrka i två år och nu drivs skolan i deras anda, och än så länge fungerar det, menar hon.

Men när Susanne Norman skulle implementera samma tänk och metoder i Kalix skolor i våras hände något.

– Det började med att osanningar om vår arbetsmetod spreds på sociala medier, det delades och blev sanningar. 

Bland annat fick hon kritik för att arbetssättet innefattar att hålla fast elever tills de lugnat sig.

Men är fasthållning verkligen en godkänd metod?

– Det handlar inte om fasthållning. Det går rykten om att personalen sitter på eleverna och trycker ned dem på golvet så att de tappar andan. Så är det inte och det vet alla som jobbar i skolorna jag varit i.

Susanne Norman menar att hennes metoder följer skollagen.

–Att hålla tag runt handleden är ett godkänt ingripande enligt skollagen, om en elev riskerar skada en annan elev, personal eller inredning. Men man ska bara använda så mycket kraft som behövs, inte hålla för hårt och så kort tid som möjligt. 

– Utan tillåtelse att ta tag i en elev går det inte att bedriva undervisning. Man måste kunna leda ut en stökig elev ur ett klassrum där denne riskerar att skada sig själv eller andra elever, eller stör studieron, säger Susanne Norman.

Hon välkomnar en granskning av Skolkonsulternas arbetssätt och tycker att Skolverket ska titta på begreppet fasthållning en vända till. 

– Om det råder tveksamheter inför vad som är en tillåten fasthållning, och vad som inte är det, så måste det redas ut. Annars får vi problem.

Det här med att ni straffar eleverna då, vad går det ut på?

 – Det är också fel! Vi straffar inte, men vi har konsekvenssamtal. När en elev tappat kontrollen leder vi ut eleven i ett rum och där får hen lugna ned sig. Sedan pratar vi om varför det hände och hur eleven ska agera istället. 

Hon menar att det handlar om elever som systematiskt bryter mot skolregler.

– Tar de inte av sig skorna till exempel, så frågar vi om hen behöver stöd för att klara av att kunna följa regeln. Vi erbjuder dem att stanna kvar efter skolan och öva sig i att ta av sig skorna, då säger alla att de kan göra det ändå, och följer sedan regeln. Det handlar ofta om street-smarta barn som vet att utnyttja situationen. De har fått sin vilja igenom förut så då försöker de igen.

Susanne Norman menar att hennes metoder fungerar på nästan alla elever, även de med diagnoser. Ett undantag är barn med svår autism. I deras fall kan ett grepp runt handleden få rakt motsatt effekt.

– Jag har mestadels arbetat med elever med npf och för de flesta hittat anpassningar som fungerar för dem. Ingen av de elever jag har haft säger att de är rädda för mig. De ogillade mig i början för att jag ställde krav, men när de börjar lyckas i skolan gillar de mig.

Hon menar att de utåtagerande barnen kommer undan med sin arbetsvägran för lätt.

– Vi kan inte ha låga förväntningar på de här barnen, vi måste ställa krav på dem. Det är de elever som utsätter andra för våld som vi hanterar. De som har autism går inte fram till läraren och mordhotar henne.

– Och det är inte många det handlar om. I Kalix har vi fått hålla fast 4 av 1200 elever. Alla har sedan kommit igång med sitt skolarbete.

Men är din metod vetenskapligt underbyggd?

– Vi ser ju att det fungerar. Vi har lyckats i alla skolor, det är en beprövad erfarenhet sedan tio år, säger Susanne Norman.