Vattenfall har nu presenterat sin förstudie som både tittat på förutsättningarna för små modulära reaktorer (SMR) vid Ringhals utanför Varberg, men också på de generella förutsättningarna för ny kärnkraft i Sverige. Förstudien behandlas som en intern utredning eftersom den innehåller "konfidentiella uppgifter från leverantörer", men en del resultat har dock offentliggjorts. Det statliga bolaget ser goda förutsättningar för att bygga nya reaktorer vid Ringhals, men det är för tidigt att välja reaktortyp, små modulära eller storskaliga.
Enligt Vattenfall krävs det någon typ av statlig riskdelning för att det ska vara möjligt för affärsdrivande företag att investera i nya svenska reaktorer. Man konstaterar också att det krävs ett nytt svenskt kärnkraftprogram med flera reaktorer med sammanlagt minst 3–4 GW i effekt för att uppnå rimliga kostnader för att bland annat slutförvara kärnavfallet.
Området på Väröhalvön utanför Ringhals skulle enligt Vattenfall kunna rymma 3–5 SMR-reaktorer motsvarande 1,5 GW eller en, möjligtvis två, storskaliga reaktorer. Hur mycket el en ny storskalig reaktor skulle kunna producera i dag är svårt att säga, men ett riktmärke är Finlands nyligen färdigställda Olkiluoto 3 som har en effekt på cirka 1,6GW.
När regeringen i höstas presenterade sin så kallade färdplan för ny kärnkraft sade man att elproduktionen i Sverige behöver fördubblas för att samhället ska klara elektrifieringen. Man anser att det behövs motsvarande tio nya storskaliga reaktorer och att reaktorer med en effekt på minst 2,5GW ska kunna finnas på plats senast 2035.
I Forsmark finns både plats och infrastruktur för att kunna bygga en fjärde reaktor. Men i Vattenfalls förstudie framgår det alltså tydligt att bolaget just nu inte har Uppland i fokus, utan Halland.
– Det är där vi vill börja. Vi ser att Forsmark är en jättebra site för ny kärnkraft, så det är inte så att vi på något sätt stängt dörren för det, sade Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i samband med att förstudien presenterades.
I slutet av 1970-talet fanns planer på att bygga en fjärde reaktor i Forsmark, men de planerna skrotades efter folkomröstningen. I dag bedömer Vattenfall att elbehovet är och förväntas vara störst i södra och västra Sverige. Där finns dessutom ledig kapacitet i stamnätet vid Ringhals efter nedläggningen av Ringhals 1 och 2.
Stamnätet i och kring Uppland behöver byggas ut för att ny kärnkraft ska vara möjlig här. Redan i dag begränsar underkapaciteten i stamnätet Vattenfall från att öka effekten på Forsmark 1 och 3. Att öka effekten är så klart ett betydligt snabbare och billigare alternativ för mer el, jämfört med att bygga nya reaktorer.
Vattenfalls inriktning är att driva dagens tre reaktorer i Forsmark så länge som de är säkra och kostnadseffektiva. I dag finns beslut fattade om 60 års drift, men man tittar på att fatta nya strategiska beslut om att förlänga drifttiden till 70 eller kanske till och med 80 år.
Den äldsta reaktorn, Forsmark 1, togs i drift år 1980 och skulle då alltså potentiellt kunna producera el in på 2060-talet.
Från Svensk kärnbränslehantering (SKB) har man sagt att man inom befintlig slutförvarslösning skulle klara en förlängd drifttid för dagens reaktorer upp till 80 år. Men ny kärnkraft skulle förutsätta ett nytt kärnavfallsprogram.