I Tidöavtalet skriver SD, M, KD och L att Vattenfall "bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser".
"Nya reaktorer kommer att byggas i Sverige" slog Ebba Busch (KD) fast när den nya regeringen presenterade sin politik och meddelade att statliga Vattenfall ska få i uppdrag att bygga ny svensk kärnkraft.
I dag finns tre reaktorer på Forsmarkshalvön men det skulle vara möjligt att bygga en fjärde.
– Förutsättningar finns. Vi har gott om plats, infrastruktur som behövs och del av den kompetens som skulle krävas, säger Johan Börjesson, vice vd på Forsmarks kraftgrupp vars huvudägare är Vattenfall.
Planer på en fjärde reaktor fanns faktiskt i slutet av 1970-talet men skrotades efter folkomröstningen.
En av fördelarna som ofta lyfts med Forsmark är att invårnarna som bor runt kraftverket i stor utsträckning är positiva till kärnkraft.
En ny fullskalig reaktor skulle innebära en jätteinvestering, men det finns billigare vägar att gå för att öka produktionen. I somras meddelade Vattenfall att man utreder möjligheten att bygga små modulära reaktorer, SMR, vid Ringhals. Det skulle kunna bli aktuellt även i Forsmark.
– Vi skulle absolut vara positivt inställda till ett sådant projekt, säger Johan Börjesson.
All ny kärnkraft i Forsmark skulle kräva omfattande förstudier, nya tillståndsprocesser och tydliga signaler om lönsamhet. Dessutom skulle stamnätet behöva förstärkas.
Hur Vattenfall kommer agera när och om man får uppdraget att bygga ny kärnkraft får tiden utvisa. Men mer kärnkraft blir det. Forsmark håller exempelvis på med en effekthöjning av Forsmark 1 med totalt 100MW, motsvarande en fjärdedel av Uppsala läns årliga elbehov.
Effekthöjningen på totalt 100MW av Forsmark 1 motsvarar hushållsel till cirka 200 000 lägenheter, eller en fjärdedel av Uppsala läns årliga elbehov.
I dag har Forsmarks reaktorer en planerad drifttid på ungefär 60 år, det vill säga till runt år 2045. Men enligt Forsmarks kraftgrupp finns möjligheten att förlänga drifttiden.
Johan Börjesson, vice vd på Forsmarks kraftgrupp, säger att framtiden för kärnkraften ser ljus ut.
– Ser vi på omvärlden har flera länder gjort drifttidsförlängningar bortåt 70–80 år. Det skulle dock kräva omfattande investeringar. Samtidigt vet vi att alla prognoser pekar på ett tydligt ökat elbehov framåt. Kärnkraft är både stabil, planerbar och fossilfri, säger Johan Börjesson.
Han tycker att den nya regeringen tydligt lyfter fram kärnkraft som en viktig del i den svenska energimixen. Något av en fortsättning på en strömning man sett de senaste åren där kärnkraft diskuterats i en mer positiv anda, enligt Johan Börjesson.
– Det man kan läsa in i Tidöavtalet är en tydlighet med vart man vill någonstans. Sedan är det en hel del vi ser behöver klarna ytterligare, exempelvis vad gäller tillståndsprocesser.
Regeringen vill utreda en återstart av de två nedlagda reaktorerna i Ringhals. "Det är för sent" har Vattenfalls vd Anna Borg sagt.
Kärnkraftsbolagen har tidigare uttryckt kritik mot den ryckighet som finns i svensk politik. Kärnkraft förutsätter enorma investeringar över lång tid och analytiker menar att bolagen tvekar inför att göra stora investeringar när man inte vet om den politiska inriktningen ändras nästa val.
Regeringen har utlovat statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för att möjliggöra investeringar i kärnkraft. Man har även lovat flera regelförändringar.
I oktober rapporterades att Uniper hade planer på att etablera ny kärnkraft i Barsebäck vars sista reaktor stängdes 2005. Detta dementerades dock senare.
Trots detta säger Johan Börjesson att branschen skulle önska än mer långsiktiga spelregler.
– Vi ser fortsatt behovet av en ny bred energiöverenskommelse. Branschen gynnas av tydlighet som ger oss förutsättningar att kunna planera, tillsammans med högskolor och universitet, kommunen och övriga näringslivet, säger Johan Börjesson och fortsätter:
– Jag tycker framtiden är ljus. Oavsett vad som händer har vi på Forsmark i dag ett rekryteringsbehov på drygt 100 personer per år. Den som är ung i dag och väljer en teknisk studieinriktning har väldigt bra förutsättningar att kunna jobba inom el- och energibranschen, säger Johan Börjesson.