Han tillträdde sin nya tjänst som vd för SKB 1 oktober 2023. "Kärnkraft har varit ett intresse sen jag gick i högstadiet", säger Stefan Engdahl.
Handslaget är fast och energiskt. Han är klädd i kostym, med slipsen lätt på sned, och ger ett intryck av att vara lite på språng.
Vi har stämt träff i sammanträdesrummet på SKB:s kontor i Östhammar och har en timme på oss innan han ska sätta sig i bilen för att åka till Arlanda. Flyget hem till Köpenhamn går om fyra timmar.
– Vi bor där eftersom min fru jobbar i Köpenhamn, säger Stefan Engdahl och dialekten avslöjar att han kommer från södra Skåne.
Sedan 1 oktober i fjol är han Svensk kärnbränslehanterings nye vd och Östhammar har han hunnit besöka flera gånger redan. Just denna dag är han flankerad av Anna Porelius, SKB:s presschef. Hon fungerar som ett slags stöd i de faktafrågor som Stefan Engdahl inte hunnit sätta sig in i än. (Och ska senare, när det är dags för fotografering, upptäcka och rätta till den sneda slipsen.)
Han ska alltså basa över planeringen och arbetet med ett av Sveriges största infrastrukturprojekt, byggandet av ett slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Ett projekt i dag värt minst 24 miljarder kronor.
Och när man lyssnat på hans snabbversion av sitt eget cv fattar man varför just han fått frågan.
Han kommer närmast från en tjänst som planeringsdirektör vid Trafikverket. Planera vägar och järnvägar är inte helt fel för en man som redan i mellanstadieåldern ville bli civilingenjör.
– Jag var faktiskt intresserad av kärnkraft också, i högstadiet, men så pratade jag med syo-konsulenten som var ganska neggig mot kärnkraft: "Jag vet inte... det kanske kommer läggas ned...", sa hon, så jag höll fast vid ursprungsplanen, berättar han och skrattar åt minnet.
Stefan Engdahl välkomnar ett gott samarbete med det lokala näringslivet. "Vi är beroende av kompetens, och ett näringsliv som kan vara leverantörer", säger han.
Att se forskning realiseras och bli verklighet är en av lockelserna med det nya jobbet.
Så hur långt har då verkligheten tagit sig sedan regeringen sa ja till att lägga slutförvaret av kärnbränslet i Forsmark 2022? Den som åker förbi kärnkraftverket i dag kan se att en del arbeten ovan jord har startat. Bland annat ska en geologibyggnad uppföras i år.
Men det är fortfarande en bra bit kvar till byggstart.
– I maj i år ska villkorsförhandlingarna hållas i mark- och miljödomstolen och efter det skickas handlingarna in till Strålsäkerhetsmyndigheten, säger Stefan Engdahl, som tror att slutförvaret kan börja byggas någon gång under "detta decenniet".
Byggstart för kärnbränsleförvaret kan ske "någon gång detta decenniet" enligt vd Stefan Engdahl. I Finland (bilden) har de redan börjat bygga.
Debatten i Sverige handlar om att bygga mer kärnkraft och nyligen gav till och med ett av de partier som varit mest negativa till utbyggnaden vika. Centerpartiet kan tänka sig att förlänga livslängden på de sex reaktorer som finns kvar i Sverige.
Det kommer betyda mer avfall än vad slutförvaret är dimensionerat för i dagsläget. Vattenfall har också öppnat upp för att reaktorerna kan hålla för en produktion i 80 år i stället för 60.
Att livslängden för reaktorerna utökas tycker inte Stefan Engdahl är något större problem.
– Vi kan hantera det med befintlig kapacitet, det finns marginaler och vi klarar 80 år.
Men ny kärnkraft är något annat.
– SKB:s verksamhet är kopplat till det befintliga kärnkraftsprogrammet i Sverige, så ny kärnkraft kräver ett nytt kärnavfallsprogram. Men vi har kompetens, kunskap och ett stort förtroende hos kommunerna, säger han.
Om den tekniska lösningen ser likadan ut som i dag, så kan samma metod användas. Annars måste man även ta om hela forskningen.
– Det är en omfattande tillståndsprocess för slutförvaret, det tar jättelång tid, men det har vi inga synpunkter på, det är så det fungerar, säger han.
SKB:s arbete i Östhammars kommun handlar förstås om mer än slutförvaret. Det finns snabbare processer runt hörnet. Under 2024 kan det bli så kallad sprängstart för slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, som ligger strax intill kärnkraftverket.
– Får vi bara grönt ljus från Strålsäkerhetsmyndigheten kan vi dra igång. Investeringar värda runt 12 miljarder kronor kommer ske i Östhammars kommun under den närmaste 10-års perioden, säger Stefan Engdahl.
Enbart SFR-bygget väntas ge 60-70 nya arbetstillfällen inom SKB och en hel del jobb för lokala entreprenörer.
Intill kärnkraftverket i Forsmark ska slutförvaret byggas.
Det kommer kräva mer kompetens, och hur den ska lockas till de norra delarna av regionen är en av knäckfrågorna just nu.
I Östhammar finns en unik förståelse och acceptans för kärnkraften och att vårda relationen till den kommun som gett tillåtelse till att slutförvara kärnavfallet på sin mark är förstås viktigt för SKB.
– Vi är beroende av kompetens, och ett näringsliv som kan vara leverantörer. Samarbetet med kommun, region, länsstyrelse och det lokala näringslivet prioriterar vi väldigt högt, säger Stefan Engdahl.
KBS 3 heter SKB:s förvaringsmetod för använt kärnbränsle. Kopparkapslar omgivna av bentonitlera förvarade 500 meter under jord, ska skydda allt levande från radioaktivitet i 100 000 år.
I ljuset av det skapades det så kallade mervärdesavtalet mellan SKB och kärnkraftskommunerna Östhammar och Oskarshamn. Där fick Östhammarsborna nyligen ett konkret bevis för att pengarna finns och används, i och med tillskottet på 75 miljoner kronor till bygget av sista etappen av väg 288.
Kommunernas överlag positiva inställning till kärnkraften har väckt en del uppmärksamhet internationellt, liksom hur Sverige löst finansieringen, som i korthet går ut på att kärnkraftsindustrin ska stå för kostnaderna för avfallshanteringen.
Stefan Engdahl har hunnit delta i några av de träffar som regelbundet hålls med Östhammarsbor som bor nära kärnkraftverket. Vanligaste frågan är inte om kopparkapslarna håller måttet utan: "Vad händer nu?".
– Vi försöker vara så öppna vi kan med vad som sker, eftersom kunskap minskar oron. Vi ska ju vara kvar här under lång tid, säger han.