"Att det måste till en ny tillståndsprocess är inget hinder för ny kärnkraft", säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.
Den nya beslutsprocessen blir förstås inte lika långvarig och omfattande som den tidigare. Men det behövs en ny utredning eftersom den som redan genomförts gäller en specifik mängd kärnavfall, beräknat på dagens och gårdagens produktion.
– Ja, det behövs en helt ny tillståndsprocess, men den kommer inte ta lika lång tid eftersom vi i dag har en godkänd, säker metod som bygger på 40 års forskning, säger Svensk kärnbränslehanterings kommunikationschef Anna Porelius.
Det är snart ett år sedan den förra regeringen sa ja till att Sverige ska använda sig av SKB:s metod KBS3 för att förvara det använda kärnbränslet. Det handlar om att placera avfallet i gjutjärnsrör som ligger i kopparkapslar omslutna av bentonitlera på 500 meters djup i berget vid Forsmark. Östhammars kommun som hade veto i frågan sa ja i oktober 2020.
Skulle ett nytt avfallslager också placeras i Forsmark? Det är inte säkert, men troligt. Det hänger förstås på att Östhammars kommun säger ja.
Det som talar för att välja samma plats är att infrastrukturen då kommer vara på plats och att berget visat om det håller måttet. Det hela bygger dock på att invånarna i kommunen är fortsatt positiva till att härbärgera hela nationens avfallslager. Enligt det beslut som redan finns ska slutförvaret byggas ut successivt i den takt som avfallet behöver utrymme.
– I en ny process måste man förstås titta förutsättningslöst på en plats för slutförvaret, ansökan ska granskas av Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen, precis som den ansökan som nu behandlas. Sedan har aktuell kommun veto, det är viktigt att det finns en acceptans. Därefter är det regeringen som fattar beslut, säger Anna Porelius.
– Vi tittar alltid på flera platser, det är vi skyldiga att göra enligt miljöbalken. Berggrunden i Sverige är stabil och torr på många platser, om man räknar bort Skåne och fjälltrakterna.
Sveriges slutförvar för använt kärnbränsle ska byggas här, några stenkast från Forsmarks kärnkraftverk.
Anna Porelius vågar inte gissa på hur lång en ny tillståndsprocess skulle ta, men tror att ett regeringsbeslut skulle kunna vara på plats snabbare än de elva år det tog nu.
– Då var allt nytt för inblandade parter. Det var världens första slutförvarsansökan, helt unik. Vi ska inte problematisera detta för mycket, att det måste till en ny tillståndsprocess är inget hinder för ny kärnkraft, säger hon.
Frågan om ett större slutförvar kommer förr eller senare hamna på Östhammars nya kommunlednings bord. Kommunstyrelsens ordförande Fabian Sjöberg (M) välkomnar förstås ny kärnkraft. Det är ju ett av Moderaternas mest upprepade vallöften.
– Det är få som betvivlar nödvändigheten av att bygga ut kärnkraften och personligen ser jag förstås att en del av utbyggnaden hamnar i Forsmark. Vi har ju redan talat om att vi är beredda att ta ansvar för det avfall som produceras så här långt och vi bör vara en kommun som fortsätter ta ansvar, säger han.
Fabian Sjöberg (M) tycker att Östhammars kommun ska fortsätta ta ansvar för kärnbränsleavfallet.
– Vi får vänta in en skarp fråga och ta ställning till det när den kommer.
Någon folkomröstning, som diskuterades hett sist det begav sig, är inte heller aktuell under Fabian Sjöbergs ledning.
– Nej, det behövs inte. Folkomröstningar är otroligt dyra processer som dessutom inte är bindande och politiken måste ta ansvar för att förankra dessa frågor med kommuninvånarna. Dessutom finns det stor acceptans för kärnkraft i kommunen. Det visar alla mätningar som gjorts, säger Fabian Sjöberg.