Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén Berggren (S) och Pär-Olof Olsson (M) samlades innan pressträffen.
Enligt UNT:s uppgifter, vilket även bekräftades av flera källor till Aftonbladet, skulle regeringen ge tillstånd för slutförvar av kärnbränsle i Forsmark på presskonferensen under torsdagseftermiddagen. Klockan 16:30 bekräftade också klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) att så blir fallet.
I kommunhuset i Östhammar satt tre kommunalråd och väntade på beskedet. Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén Berggren (S) och Pär-Olof Olsson (M) undslapp sig inte något jubel, men kanske en suck av lättnad.
– Det känns tryggt och bra att regeringen sagt ja till hela ansökan. Vi vill att avfallet ligger i vårt land så att vi kan ha kontroll över det, säger Margareta Widén Berggren (S).
Hon har jobbat intensivt med frågan under många år.
Kommer du sakna kampen nu?
– Lite kanske, men mest är det skönt att det nu är i hamn.
Jacob Spangenberg är glad för beskedet.
– Det känns bra med ett avslut och detta kommer att komma kommunen till gagn.
Till de som varit skeptiska säger han:
– De har bidragit till ett ännu bättre beslut och det tycker vi är bra.
Beslutet villkorades inte med några krav på fortsatt forskning under projektets gång. Det ser han inte som något problem.
– Det kommer ske en stegvis prövning under hela byggets livslängd och dyker det upp ny intressant teknik så är jag övertygad om att SKB kommer ta till sig det, säger Jacob Spangenberg.
Jacob Spangenberg (C), Margareta Widén Berggren (S) och Pär-Olof Olsson (M) fick beskedet sittandes i kommunhuset omgiven av en skara reportrar.
Kommunalrådet i opposition Pär-Olof Olsson (M) tycker att beslutet var välbehövligt.
– Nu kan vi gå vidare med andra viktiga frågor för kommunen, frågor som är sammankopplade med slutförvarsbeslutet. Jag tänker på väg 288, avloppsproblemen, utbyggnaden av bostäder med mera. Nu vet vi förutsättningarna och kan agera därefter, säger han.
SKB:s vd Johan Dasht är glad men också stolt.
– Nu är över 40 års väntan över och vi ser fram emot att sätta igång med att bygga slutförvaret. Det här stärker oss också internationellt där vi redan nu har stort erkännande, säger han och syftar på att andra länder vänder sig till SKB för att få råd om avfallsfrågor.
Björn Linde, vd Forsmarks kraftgrupp AB, och Johan Dasht, vd Svensk kärnbränslehantering AB.
På Forsmarks Kraftgrupp var glädjen också stor.
– Detta var helt och hållet vad vi hoppats på. Nu kan vi ta det fulla ansvaret från ax till limpa, säger vd Björn Linde.
Han tror att beslutet kan öppna upp för att bygga ny kärnkraft.
– Förutsättningarna ökar definitivt. Vi behövde dessutom detta för att kunna nå miljömålen, säger han.
Men från Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) sida är beslutet en besvikelse. De menar att det är både beklagligt och oansvarigt eftersom kärnkraftsindustrin inte kunnat visa att de kopparkapslar som ska garantera säkerheten under minst 100 000 år fungerar.
– Att det skulle bli ett ja var väntat, men det är klart att vi är besvikna. Det pratas mer om jobb än om miljö. Det finns för mycket frågetecken kring kopparkapseln fortfarande. Regeringen kunde ha krävt svar på frågorna kring det innan de tog beslutet, säger Åsa Lindstrand, ordförande i MKG.
Åsa Lindstrand ordförande för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) är besviken på regeringens besked.
Nu väntar nya utredningar, domstolsförhandlingar och säkert ännu mer debatt innan själva bygget drar i gång. Går det enligt planen beräknas byggtiden till tio år.
Slutförvarsbygget kommer gå loss på minst 19 miljarder kronor, enligt kalkylen från kärnkraftsindustrin som står för notan. Enligt den så kallade villkorslagen, som antogs 1977, ska kärnkraftsindustrin själv ansvara för att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. Sedan dess har frågan om hur, var och när debatterats.
Först 2009 valdes Forsmark som bästa platsen. En förklaring till att det blev just här är att Östhammar är en kärnkraftskommun och att befolkningen är van vid och positivt inställd till kärnkraften. Men det relativt sprickfria och torra berget var också en bidragande orsak.
Slutförvaret ska byggas på 500 meters djup i berget.
Fullt utbyggt – någon gång på 2080-talet – omfattar förvaret mer än sex mil med tunnlar med plats för mer än 6 000 kopparkapslar med använt kärnbränsle.
Förvaringsmetoden, KBS3, togs fram redan på 80-talet. Det utbrända kärnbränslet ska paketeras i en insats av segjärn som sitter i behållare av koppar, som i sin tur ska omges av bentonitlera och sänkas ned i urberget på 500 meters djup. Leran är av samma typ som kattsand och ska hålla kopparkapseln isolerad från vatten och fukt.
2011 skickade Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, in sin ansökan och 2018 kom beslutet från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som godkände ansökan. Mark- och miljödomstolen ville däremot ha ytterligare utredning av kopparkapselns säkerhet. I oktober 2020 sa Östhammars kommun, som har veto i frågan, slutligen ja. Sedan dess har alla väntat på regeringens beslut.
Den valda metoden, KBS 3-metoden, har fått kritik. Håller kopparkapseln verkligen i 100 000 år?
Under tiden har debattens vågor gått höga och kryddats med hot om misstroendeförklaringar, larm om att mellanlagret i Oskarshamn börjar bli fullt och att ett utdraget beslutsförlopp kan drabba kärnkraften och leda till mer elbrist.
Samtidigt har kritikerna manat till besinning med hänvisning till att ett beslut som påverkar mänskligheten i 100 000 år inte ska tas innan man är helt säker på att metoden håller måttet.