Karö våtmark invigdes 2015. Under flera år har proverna visat att reningen uppfyller målet, minst 50 procent kvävereduktion. Det menar experterna som arbetat med våtmarken och vill behålla den.
På tisdag ska Östhammars kommuns jättelika VA-satsning för närmare en miljard kronor klubbas i kommunfullmäktige. Paketet innefattar ett nytt eller utbyggt reningsverk i Öregrund med kapacitet att ta hand om avloppen från Östhammar och Öregrund. Politiskt sett är en majoritet av partierna i fullmäktige med på tåget.
Men det finns kritik mot förslaget.
Framför allt kommer nu protester från några av dem som på uppdrag av kommunen arbetat i flera år för att bygga och underhålla Karö våtmark, som var tänkt som ett komplement till reningsverket i Östhammar.
Inför VA-beslutet har Gästrike Vatten utrett våtmarkens funktion för att utröna om det är lönsamt att satsa på att bygga det sista naturliga steget. Slutsatsen är att den inte fungerar tillräckligt bra. Östhammars reningsverk bedöms dessutom vara utdömt inom ett par år och då hänger inte systemen ihop längre. Det betyder att man inte kommer att satsa mer på Karö.
Ett ställningstagande som kritiseras av dem som står bakom tidigare utredning om framtida avloppsrening för Östhammar.
– Vi blev ombedda av kommunen att yttra oss över Gästrike Vattens provtagning vilket vi också gjort i en skrivelse till kommunen. Provresultaten visar på stora och ologiska variationer i kväveavskiljning, så vi misstänker att det rör sig om ett metodologiskt fel, säger Dimitry van der Nat och Peter Ridderstolpe, två av de externa våtmarkskunniga som varit med om att projektera och följa upp våtmarken.
Enligt testerna varierar resultatet mycket kraftigt från provtagningstillfälle till provtagningstillfälle.
– I januari 2021 uppmättes till exempel högre kvävehalt i utgående vatten från våtmarken än i inkommande vatten. Några veckor senare indikerar provresultaten nästan 80 procents kvävereduktion. En sådan variation i kvävereduktion är omöjlig och kan inte förklaras med kända mekanismer för kväverening, säger Dimitry van der Nat.
Peter Ridderstolpe hoppas att politikerna ska ifrågasätta Gästrike Vattens utredning.
Båda två ifrågasätter varför Gästrike Vatten inte beaktat den provtagning som sattes upp direkt efter att våtmarken togs i drift. Prover har tagits varannan vecka under de fyra första åren. Denna uppföljning visar, enligt dem, på en mycket god kvävereduktion, över 50 procent i snitt per år. Den ger en korrekt bild av våtmarkens reningsfunktion, menar de.
– Ett utbyggt eller nytt reningsverk i Östhammar tillsammans med en färdigbyggd våtmark skulle ge möjlighet till ytterligare anslutningar i Östhammar samtidigt som utsläppen av kväve och fosfor till Östhammarsfjärden minskar radikalt, säger Peter Ridderstolpe.
– Dessutom är merparten av tekniken redan byggd, vilket skulle göra lösningen oslagbart billig. En satsning med nytt reningsverk i Öregrund blir däremot väldigt dyrt och det är tveksamt om myndigheterna kommer att acceptera ett nytt utsläpp till Öregrundsgrepen, säger Dimitry van der Nat.
Reningsverket i Öregrund kommer, enligt förslaget som ligger på kommunfullmäktiges bord, att ta hand om både Öregrundsbornas och Östhammarsbornas avlopp.
Nu hoppas de att beslutsfattarna ska hinna läsa skrivelsen innan mötet på tisdag. Kanske kan ärendet skickas på återremiss, är förhoppningen.
– När underlagen för beslut rymmer så många frågetecken, tycker vi att kommunen skall avvakta med beslut tills alla frågor och alternativ är utredda, säger Peter Ridderstolpe.
Men frågan är hur stor chansen är för att någon ska reagera och dra i bromsen. Tiden är knapp och majoriteten av politikerna är ivriga att sätta ner foten i frågan.