Kåre Lagerquist och Peter Ridderstolpe tycker att det bästa stället för ett nytt reningsverk är här, vid Karö våtmark.
Östhammars kommuns framtid och utveckling är beroende av vatten och avlopp. För lite vatten och otillräcklig avloppskapacitet hämmar tillväxt och utbyggnad.
I framtiden väntar dyra satsningar på VA-infrastruktur och det gäller att satsa rätt. Ett nytt reningsverk i Östhammar är ett steg på vägen.
Men frågan är var det ska ligga. Ett förslag är en placering någonstans mellan Östhammar och Öregrund med utsläpp i Öregrundsgrepen. Ett annat är ett reningsverk vid Karö våtmark och ett utsläpp till Östhammarsfjärden.
– Det är en bra idé. Bygg färdigt våtmarken och sen ett nytt reningsverk vid Karö, säger Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerquist, två gamla VA-rävar som följt frågan i många år. Peter som miljökonsult med våtmarker som expertområde och Kåre som processkonsult med 50 års erfarenhet inom framför allt reningsverk, bland annat i Östhammar.
– Släpp ut vattnet i Östhammarsfjärden, alternativt i Öregrundsgrepen eller Galtfjärden. Det är bättre att pumpa bort utgående renat vatten i ett utjämnat flöde än att pumpa inkommande maxflöden långa sträckor. Och man behåller en möjlighet till framtida återanvändning av vattnet, säger Kåre Lagerquist.
Vi möts vid våtmarkens fördelningshus, som också fungerar som fågeltorn.
Nyss kom mark- och miljödomstolens beslut angående förlängd tid för att bygga nästa steg i reningen. Östhammars kommun får respit fram till oktober 2026. Under tiden utreder kommunens samarbetspartner, Gästrike Vatten AB, våtmarkens nytta.
– Det är bortkastad tid. Vi vet redan att den här våtmarken fungerar som vi tänkt, säger Peter Ridderstolpe och sveper med handen ut mot reningsbassänger och vasstäckta ytor.
Han har varit med från starten av bygget. Steg ett i Karö våtmark invigdes 2015 och är en två hektar stor teknisk våtmarksrening.
Karö våtmark ligger på Söderön. Det tekniska reningssteget består av sex olika dammar som fylls och töms i en automatisk process.
Vasshavet utgör den del som skulle kunna bli det naturliga steget. Här finns plats för både en reningsanläggning och naturområde för rekreation och fågelskådning.
Hit pumpas vatten från reningsverket, för att sedan passera sex olika dammar som fylls och töms i en automatisk process. Till sist när vattnet passerat alla steg i reningsprocessen släpps det ut i Östhammarsfjärden.
– Våtmarken tar i dag bort ungefär 50 procent av det kväve och fosfor som går ut från reningsverket. När våtmarken byggts färdigt med den naturnära delen, kommer reningen förbättras ytterligare, säger Peter Ridderstolpe.
Om Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerquist fick önska skulle de se att steg två, den naturnära våtmarken, byggs klart så fort som möjligt. En färdigbyggd våtmark tillsammans med ett modernt och anpassat reningsverk skulle vara det bästa, menar de.
Någonstans ska ett reningsverk och en utsläppspunkt ligga och Peter Ridderstolpe och Kåre Lagerquist menar att det är det billigaste och bästa ur miljösynpunkt att använda den marken.
Peter Ridderstolpe är miljökonsult och har varit med från början vid anläggandet av våtmarken.
Kåre Lagerquist har arbetet vid reningsverket i Östhammar och har koll på hur reningstekniken fungerar. Han tror på en mix av både konventionell teknik och våtmarksrening.
– Kommunen äger den redan, det ligger avskilt men ändå inte långt till tätorten. Utsläppen av samtliga miljöpåverkande ämnen kommer minska jämfört med det som i dag släpps ut från reningsverket. Att dra nya stora avloppsrör kostar mycket pengar, särskilt om det är berg som ska sprängas och bebyggelse som påverkas. Dessutom skulle vi ju använda beprövad och miljövänlig teknik, så fossilfritt som möjligt, säger de.
– Våtmarkernas reningsprocesser är soldrivna och producerar inget slam. Och ett smittfritt rent sötvatten på Söderön kan ju bli en värdefull resurs i framtiden, snarare än ett problem för havet så som diskussionen nu förs, tillägger Peter Ridderstolpe.