Forsmarks kärnkraftverk har i dag tre reaktorer, men kan få en fjärde. Plats finns i alla fall.
Den nya regeringen har slagit fast att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige. Fler reaktorer genererar mer avfall, och nya tillståndsprocesser.
Samtidigt beslutade miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i början av november att regeringens rådgivande och granskande organ Kärnavfallsrådet ska läggas ned vid årsskiftet. Hon fullföljde då ett beslut som redan fattats av den tidigare regeringen. Miljödepartementet menar att rådet fullgjort sitt uppdrag nu när besluten om att bygga slutförvar för kärnavfall fattats av regeringen. Möjligheten fanns till förlängning med fem år i taget, men regeringen valde ändå att inte förlänga.
De tio ledamöterna i Kärnavfallsrådet tycker att beslutet är förhastat och är oroliga över konsekvenserna av att den fortsatta processen i slutförvarsbygget förs utan en oberoende bred och tvärvetenskaplig granskning. Något man bland annat tagit upp i en debattartikel i DN.
Nya reaktorer kräver ny hantering. Utbyggd kärnkraft genererar mer avfall och nya processer. Dessutom är kärnavfallsfrågan inte löst bara för att beslutet om att bygga slutförvaret i Forsmark fattats.
– Nej, forskning, teknikutveckling, byggande, modellering av säkerhet kommer fortsätta 70 år till, minst. Vill man bygga nya reaktorer, modernare teknik med allt vad det innebär, behövs en oberoende tvärvetenskaplig granskning, säger Tuija Hilding-Rydevik, vice ordförande i Kärnavfallsrådet och professor emerita vid Centrum för biologisk mångfald vid SLU i Uppsala.
– Det är konstigt att de inte vill ha en så bra process som möjligt, säger hon.
Tuija Hilding-Rydevik är vice ordförande i Kärnavfallsrådet som läggs ned vid årsskiftet.
Kärnavfallsrådet har funnits i 30 år och ledamöterna utses av regeringen. Här finns en bred expertis i form av aktiva forskare med hög kompetens inom naturvetenskap, teknik, samhällsvetenskap, juridik samt humaniora.
Det tvärvetenskapliga perspektivet betonas eftersom frågan om slutförvar och kärnavfall spänner över lika många områden som det finns experter.
– Vi menar att det vore bra att få med så många olika synpunkter på frågan som möjligt, just för säkerhetens skull. Man kan säga att vårt uppdrag också varit att hålla SKB (Svensk Kärnbränslehantering) på tårna. Vi har haft ett bredare samhällsperspektiv, inte bara det strikt lagstadgade som experterna i SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten) måste hålla sig till, säger Tuija Hilding-Rydevik.
Slutförvaret ska ligga 500 meter under jord strax intill Forsmarks kärnkraftverk.
Kan det vara så att regeringen ser er som lite av bromskloss när ny kärnkraft ska jobbas fram snabbt?
– Visst kan det vara så, det går ju fortare om man slipper ta hänsyn till ännu en instans som ställer kritiska frågor.
Tuija Hilding-Rydevik hoppas att det i framtiden ska finnas arenor för dialog om säkerheten. Kärnavfallsrådet föreslår själva att regeringen hittar nya former för en bredare granskning.
– Kärnavfallsrådet av i dag måste inte finnas kvar, det är inte i egenintresse vi agerar, men som det är nu finns det stora oklarheter om hur öppenheten och insynen i säkerhetsfrågorna blir i framtiden.
– Hittills har dialogen med regeringen varit skral, det kan man förbättra i nästa skede, säger Tuija Hilding-Rydevik.
I början av december presenteras en utvärdering av Kärnavfallsrådets arbete. Den hoppas ledamöterna ska ge regeringen tydliga argument för att skapa ett nytt och effektivt granskningsråd.